En väg in skapar mer kommunalt krångel

En väg in är modellen för allt fler kommuner. Vägen heter kontaktcenter och avsikten är att förenkla och snabba på företagens och medborgarnas kontakter med kommunen, genom att en person tar ärendet vidare i organisationen och återkommer med svar. Men hur fungerar det i praktiken?
Själv är jag ordförande i Cirkusakademien som företräder kulturområdet i arbetsgrupper, utredningar och som remissinstans. För de turnerande cirkusföretagen har nyordningen skapat mer krångel och längre handläggningstider.
Problemen förvärras av att kommunerna skaffat sig monopol på platser för cirkus och annan utomhuskultur. Förr fanns ledig mark ägd av föreningar, privatpersoner och företag. Föreningarnas mark har övertagits av kommunerna och privat är bebyggd eller belamrad.
Markinnehavet är spritt på flera förvaltningar och bolag. Förr hade cirkusarna direktnummer till personer med koll på kommunala platser. Det räckte med ett samtal. Sedan lämnades ansökan om tillstånd in till polisen, vilket ofta var en ren formalitet. För inte så länge sedan kunde en cirkus under vintern boka 150 platser och ordna alla tillstånd på 4-6 veckor. Allt var klart när turnén startade i början av april.
Idag bokar sig cirkusarna fram under hela säsongen och kan bli tvungna att lägga om rutter, vilket kostar diesel och gör att man missar orter med trogen publik. Affärsmodellen bygger på att turnén kan läggas som ett pärlband.
Med stöd från Kulturrådet kartlägger Cirkusakademien lämpliga platser över hela landet. Dessa presenteras i en sökbar databas på nätet under domänen spelplats.nu. Tanken är att arrangörer av utomhuskultur enkelt ska kunna planera sina turnéer för kortaste körsträcka, lägsta kostnad och minsta klimatpåverkan.
Undertecknad har som projektledare haft kontakt med landets alla kommuner. Vad jag möter är vad cirkusarna beskriver. När telefonväxeln ersatts av ett kontaktcenter, dröjer det flera dagar, ibland veckor, innan handläggaren återkommer. Även mejl går till kontaktcentret och ett automatgenererat svar bekräftar att det mottagits. Om svar till sist kommer är det ofta att det inte finns plats för cirkus i hela kommunen.
Tyvärr är okunnigheten utbredd i kommunerna. Cirkus är allmän sammankomst med lika starkt grundlagsskydd som politiska möten och demonstrationer. Det vet handläggarna när någon söker plats för att sprida hat och orsaka upplopp. Det tar sin tid att övertyga kommunerna om att spridande av glädje har samma skydd
Som markägare kan kommunen ställa villkor på arrangörer av allmän sammankomst. Vissa är extrema. Källan är en säkerhetsguide för evenemang från Myndigheten för säkerhet och beredskap, MSB. Det är rekommendationer som utarbetats för landets största arrangemang som Vasaloppet och Way Out West. Vi har haft en dialog med MSB som förklarar att det är ett smörgåsbord där kommunerna kan använda det som är rimligt för det enskilda arrangemanget. Men det har inte gått fram.
Ovanpå det kommer tiden för polisens hantering av tillstånd. Vår tolkning av ordningslagen är att de har en vecka på sig, inklusive kommunens yttrande. Under våren har handläggningstiden i polismyndighetens region syd varit 8-10 veckor.
Vad kan man göra? Om det inte föreligger fara för ordning, säkerhet eller trafik, kan allmänna sammankomster genomföras utan tillstånd (2 kap 4 § ordningslagen). Det räcker med en anmälan till polisen. I kombination med vår databas på nätet är det fullt möjligt att återgå till situationen som gällde för 10-15 år sedan, när cirkusar och andra arrangör av utomhuskultur klarade av att planera en landsomfattande turné på några veckor.
Frågan är om kommunerna är intresserade eller om cirkusarnas förfrågningar ska fortsätta bollas mellan förvaltningar och kommunala bolag av handläggare på kontaktcenter som till sist ger upp och meddelar att det inte finns en enda plats i hela kommunen.
Janne Näsström
Direktör, Akademien för Cirkuskonstens bevarande i Sverige
”Regler ska vara tydliga och förutsägbara”
Arbetet med NNRs småföretagargrupp fortsätter och regelbloggen intervjuar ledamöterna för att få veta mer om deras syn på regelförbättring och sitt engagemang i NNR. Denna gång har vi pratat med Helene Stålbom, som driver Stålboms konditori och representerar Livsmedelsföretagen. Varför är du medlem i NNRs småföretagargrupp? Det är väldigt viktigt att vi får små företags […]
Att driva företag ska vara lönsamt, roligt och utvecklande
Arbetet med NNRs nya småföretagargrupp fortsätter och regelbloggen intervjuar de nya ledamöterna för att få veta mer om deras syn på regelförbättring och sitt engagemang i NNR. Denna gång har vi pratat med Anita Roll, som driver konsultföretag och representerar Företagarna. Varför är du medlem i NNRs småföretagargrupp? Jag har varit aktiv i frågan i […]
”Lita på företagen”
Arbetet med NNRs nya småföretagargrupp fortsätter och regelbloggen intervjuar de nya ledamöterna för att få veta mer om deras syn på regelförbättring och sitt engagemang i NNR. Denna gång har vi pratat med Erik Sjölander, som är Fiskerikonsult men också driver företag inom ett antal andra branscher, och som representerar Småföretagarnas Riksförbund. Varför är du […]
”Man vill komma åt kryphål, men överreglerar istället.”
Arbetet med NNRs nya småföretagargrupp fortsätter och regelbloggen intervjuar de nya ledamöterna för att få veta mer om deras syn på regelförbättring och sitt engagemang i NNR. Denna gång har vi pratat med Anton Lindborg, som driver ett familjeföretag i byggbranschen och representerar Byggföretagen. Varför är du en medlem i NNRs småföretagargrupp? Jag är företagare […]
Naturvårdsverkets ”tillsynsavgift” är en dold skatt på företagare
Som ölproducent är jag ganska så van vid tillsyn och att vi får betala för den. Det har hittills också varit sin ordning. Vi har mötts av kompetenta handläggare och inte upplevt att de tagit oskäligt betalt för tillsynen. Inte som ”Klipparna i Göteborg” som vissa branschkollegor råkade ut för tidigare i år då de […]
“Det finns för mycket regelkrångel i Sverige”
Arbetet med NNRs nya småföretagargrupp fortsätter och regelbloggen intervjuar de nya ledamöterna för att få veta mer om deras syn på regelförbättring och sitt engagemang i NNR. Denna gång har vi pratat med Jan Owe-Larsson som är fastighetsägare och representerar just Fastighetsägarna. Varför är du medlem i NNRs företagsråd? Mitt företag är med i Fastighetsägarna, […]
Det är dags för ett svenskt ”bra nog”
Allt fler småföretagare konstaterar att med dagens regelverk hade man aldrig orkat starta sin verksamhet, och frågan är om man orkar fortsätta. Nu måste politikerna gå från ord till handling – och nöja sig med bra nog, skriver Jan Nilsson i Regelbloggen. Jag träffade idag en medelålders före detta företagare. Man blir glad av honom, […]
”Man försöker applicera regler anpassade för stora industrier på små jordbruk”
Nu drar arbetet med NNRs nya småföretagargrupp igång och regelbloggen har tagit sig en pratstund med de nya ledamöterna för att få veta mer om deras syn på regelförbättring och sitt engagemang i NNR. Idag har vi pratat med Martin Moraeus, som är bonde och representerar LRF i gruppen. Varför är du en medlem i […]
”Man behöver faktiskt inte så mycket regler”
Nu drar arbetet med NNRs nya småföretagargrupp igång och regelbloggen har tagit sig en pratstund med de nya ledamöterna för att få veta mer om deras syn på regelförbättring och sitt engagemang i NNR. Idag har vi pratat med Ulf Steringer, VD för ett antal bolag inom besöksnäringen, som sitter i småföretagargruppen. Varför är du […]