”Vi ser stora möjligheter, samtidigt som vi inser att arbetet bara har börjat”

”Vi ser stora möjligheter, samtidigt som vi inser att arbetet bara har börjat”

Förra veckan presenterades regeringens stora förenklingspaket, som Näringslivets Regelnämnd kommenterade här. Regelbloggen satte sig ner med NNRs VD Andrea Femrell för att få eta mer om vad han tycker om förslagen – och vad han saknar.

Vad tycker du om innehållet i regeringens regelförenklingspaket?

Det är många delar som är bra och som rätt utformat kan bidra till att sänka företagens regelbörda, men också effektiviteten i själva regelförbättringsarbetet. Det är framför allt tre delar som är extra viktiga; förenklingsrådet, implementeringsrådet och uppdraget till myndigheterna att se över regelverket.

Förenklingsrådet och Implementeringsrådet blir de samlade ingångarna för näringsliv och övriga intressenter att lämna in, diskutera och komma med rekommendationer till förenklingar av befintlig lagstiftning och en effektivt genomförande av EU-lagstiftning i Sverige.

Att myndigheterna får i uppdrag att se över hela lagstiftningskedjan inom sina områden och inte bara de egna föreskrifterna är positivt och gör att man får ett helhetsgrepp över arbetet. Här förutser och förutsätter vi ett nära samarbete med näringslivets organisationer.

Är det något som du tycker saknas eller behöver kompletteras?

Ja, förenklingspaketet saknar viktiga reformer som förstärker kvaliteten på och granskningen av konsekvensutredningar, vilka ska beskriva och överväga effekterna av ny eller förändrade regler. Likaså att Regelrådets mandat som granskningsorgan av just konsekvensutredningar förstärks och förtydligas.  Det är minst lika viktigt att arbeta med inflödet av ineffektivitet och krångel i systemet som med att förenkla befintliga regler.

Vad händer nu?

Vi ser fram emot att regeringen skyndsamt inrättar och utser de båda råden och skriver skarpa regleringsbrev till myndigheterna, samtidigt som besked kommer i frågan om konsekvensutredningar. För vår NNRs del så sammanställer vi nu prioriterade förenklingar till Förenklingsrådet och därefter sådant som ska in till implementeringsrådet, ex exempel på lagstiftning som överimplementerats eller riskerar att överimplementeras.

Har NNR något medskick till regeringen i processen framåt?

Regeringen kan definitivt räkna med näringslivet i processen framåt. Däremot får den inte underskatta behovet av resurser även inom Regeringskansliet. Ska man kunna hantera de rekommendationer som råden lämnar eller att Regeringskansliet självt eller kommittéväsendet ska kunna genomföra fullgoda konsekvensutredningar så behövs resurser. Sedan har regeringen valt att dela på det nationella arbetet och det som rör EU. Det kommer därför att krävas en samordning då frågorna och expertisen går in i varandra. Här hade NNR önskat att Sverige gjort som Danmark och samlat båda delarna i ett enda råd.

NNR har arbetat i många år för att får till ett förenklingsråd/implementeringsråd. Vad är känslan nu när förslaget äntligen ligger på bordet?

Det är en känsla av ”äntligen” blandat med förväntan. Vi ser stora möjligheter samtidigt som vi inser att arbetet bara har börjat. Utkomsten styrs i slutändan av att politiken löper linan ut och fullföljer det man nu föresatt sig.