FÖREBILD: REFORMER SOM FÖRENKLAR
Avskaffande av revisionsplikt och sänkt aktiekapital

Förebilder Av Förebilder
15 april 2014
 

Under de senaste åren har det skett ett par reformer som underlättat för de allra minsta småföretagen och alla nystartade företag. Två av dessa reformer är avskaffandet av revisionsplikten för vissa bolag och ett annat är att aktiekapitalet sänkts från 100 000 kr till 50 000 kr.

Revisionsplikten
Sverige och de övriga nordiska länderna hade länge de mest omfattande kraven för revision av aktiebolag i hela Europa. Vi var dessutom tidigt ute, då de första reglerna om revision infördes redan år 1895. Sedan dess har mycket hänt, men trots att de nordiska länderna lättat på kraven för revisionsplikt är de fortfarande striktare än övriga EU.

En stor reform var när de regler som innebär att revisionsplikten i praktiken har avskaffats för drygt 70 procent av aktiebolagen i Sverige infördes i november 2010. Ett bolag kan nu (aktivt) välja att avstå från revision om det uppfyller två av dessa tre krav:

• Nettoomsättning högst 3 miljoner kronor.
• Balansomslutning max 1.5 miljoner.
• Medeltal anställda högst 3 på helårsbasis.

Denna reform får ses som ett steg på vägen till konkurrensneutralitet även på detta område med våra konkurrentländer, men steget är dock ganska stort till länder som t ex Tyskland, Storbritannien och Nederländerna, där kriterierna ligger på 3–8 miljoner euro i omsättning, 2–4 miljoner euro i tillgångar och 50 anställda (Källa: Prop. 2009/10:204 s. 54 f).

Sänkt aktiekapital
Den 1 april 2010 så sänktes aktiekapitalskravet från 100 000 kr till 50 000 kr. Regeringens syfte med reformen var att göra aktiebolaget mer tillgängligt för företagare, då det tidigare kapitalkravet upplevdes som ett hinder av många. Dessutom såg man aktiebolagsformen som en flexibel företagsform som passar växande företag och hoppades genom beslutet att fler skulle vilja våga starta företag, särskilt inom tjänstesektorn.

Även i detta avseende är Sverige fortfarande mer strikt än många andra länder. Flera andra europeiska länder har krav på bara en euro för att starta företag, eller inget alls, exempelvis Storbritannien, Tyskland och Italien. Nu finns det också funderingar på att sänka aktiekapitalsgränsen ytterligare och nyligen lät näringsminister Annie Lööf tillsätta en entreprenörskapskommitté som bland annat ska se över just detta.

Resultat
Inga utvärderingar av reformerna har gjorts ännu; aktiekapitalsreformen ska, som ovan nämnt, granskas av en nytillsatt kommitté och uppföljningen av revisionspliktsförändringarna beräknas göras 2015.

Däremot finns det redan en del intressant och belysande i statistiken.

Sedan revisionsplikten för mindre aktiebolag slopades 2010, samtidigt som kravet på aktiekapital sänktes, så är aktiebolag den klart mest populära företagsformen. Bolagsverket säger att många nyföretagare föredrar aktiebolagsformen då den kan upplevas som tryggare för företagaren. Sammantaget visar detta på en regelförbättring som gör tröskeln lägre att starta företag, vilket förstås är positivt.

Bland de nyregistrerade bolagen är det 67 procent som avstår från att anlita revisor, enligt Bolagsverkets årsredovisning 2013. Allt fler av de mindre, befintliga bolagen väljer också bort revision och det finns siffror som visar att av alla de bolag som hade revisor vid tidpunkten för reformen är det ca 53 procent som fortfarande har revision.

FÖREBILD: RÄTTVIKS KOMMUN
En ny avgiftsmodell för livsmedelstillsyn

Förebilder Av Förebilder
08 april 2014
 

Företagen i Rättviks kommun riktade stark kritik mot avgifterna på livsmedelstillsyn och kopplingen till motprestationerna. Liknande kritik finns i många av Sveriges kommuner, men i Rättvik bestämde sig kommunen för att lyssna på företagen och ta kritiken på allvar. NNR talade med Martin Clarstedt, miljö- och byggchef på Rättviks kommun, om kommunens arbete med detta.

- Det var i samband med en dialogträff med företagen i Rättviks kommun som det framfördes tydlig kritik mot kommunens avgifter för livsmedelstillsyn. Företagen efterlyste en tydligare koppling mellan tillsynsavgiftens storlek och kommunens motprestation. Vi på kommunen tog fasta på kritiken och tog fram en ny modell för debitering av tillsynsavgifter. Ett bärande inslag i modellen är att vi fakturererar företagen tillsynsavgiften först efter genomfört tillsynsbesök. Detta ger en ökad transparens och bidrar till en bättre dialog med företagen som upplever att de får den tillsyn de betalar för.

Martin Clarstedt berättade också att det inte var helt lätt att komma fram till en ny modell och det tog närmare ett år innan den kunde börja implementeras. Under hela processen från förslag till ny modell och det politiska förankringsarbetet har företagen varit med i dialogen.

- Vi var även noga med att låta modellen granskas av juridisk expertis och presenterade den även för Livsmedelsverket som varit bitvis ganska kritiska till modellen.

Det är i detta sammanhang viktigt att understryka att kommunerna inte är skyldiga att använda sig av den modell för avgiftsuttag som SKL och Livsmedelsverket rekommenderar. Tvärtom beslutar kommunen själv över vilken modell för avgiftsuttag man vill tillämpa. De enda kriterier som måste fyllas är att avgifterna är riskbaserade och att tillsynen är helt avgiftsfinansierad. Detta gäller för Rättviksmodellen eftersom man har full självkostnad och kontrollfrekvensen för olika företag skiljer sig åt beroende på en riskbedömning. Företagen upplever också modellen som mer transparent och rättvis och det finns nu fler kommuner som är intresserade av att införa Rättviksmodellen.

Mer om Rättviksmodellen finns på detta filmklipp

Vill du veta mer så kontakta gärna:
Martin Clarstedt
Miljö- och byggchef, Samhällsutvecklingsförvaltningen, Rättvik
Tel: 0248-70142
E-post: martin.clarstedt@rattvik.se

FÖREBILD: RONNEBY KOMMUN
Kapade handläggningstider och ny företagslots!

Förebilder Av Förebilder
01 april 2014
 

I NNR:s kommungranskning visade Ronneby att de kapat handläggningstiderna för bygglov från 3 månader till 4 veckor. Men, även på andra områden har kommunen gjort krafttag för att förenkla för företagarna. Kommunens näringslivsutvecklare Ebon Kaisajuntti berättar hur man arbetat:

”Kommunen har bland annat infört kvällsöppet en kväll i veckan för att på detta sätt finnas till hands och svara på frågor så att handlingar blir kompletta från början. De har även effektiviserat sin hantering genom att minska den tid som handläggarna lägger på administrativa uppgifter genom att anställa en ytterligare administratör.

Ronneby kommun har också infört en tjänstegaranti som sätter en gräns för handläggningstiden. Detta är viktigt för tydligheten – både externt och internt – då det finns en bortre gräns. De mäter även hur lång tid olika ärenden tar för att säkerställa att man håller sin tjänstegaranti.

Vidare finns även ett nytt system med företagslots, vilket innebär att det en gång i månaden finns möjlighet för företagen att träffa handläggare från samtliga berörda enheter vid ett gemensamt möte. Företagen kan då få raka svar på en gång när det gäller vilka handlingar som krävs för att ansökan ska bli komplett.

En erfarenhet från Ronneby är vikten av att titta på hela ärendet på samma gång för att undvika tidsödande kompletteringar från olika delar inom kommunen. Att säkerställa att det finns kompletta handlingar från början är därför en nyckelfaktor för att kunna uppnå korta handläggningstider i bygglovsärenden.

En ytterligare förbättringspotential som kommunen identifierat är att det behövs ett stödprogram kopplat till tjänstegarantierna för att säkerställa så att inte något ärende faller mellan stolarna. Ett nytt dokumenthanteringssystem håller på att införas i kommunen och steg två i detta projekt är bygga upp ett stödprogram för att effektivisera och kvalitetssäkra ärendehandläggningen.”

ronneby

Vill du veta mer? Kontakta gärna:
Ebon Kaisajuntti, Näringslivsutvecklare
Tel: 0457-61 83 52
E-post: ebon.kaisajuntti@ronneby.se

Läs gärna mer om NNRs undersökning av kommunal tillståndsgivning och tillsyn här.

Goda förebilder finns!

Förebilder Av Förebilder
01 april 2014
 

I våra 290 kommuner finns det massor av goda exempel att hämta inspiration av. Vi på NNR har valt ut 20 exempel och kommer en gång i veckan att lyfta fram goda erfarenheter från kommuner och länsstyrelser som kan tjäna som förebilder för i regelförbättringsarbetet. Ibland kommer vi också att bjuda på exempel från andra länder eller vår egen nationella nivå.

Vi startar i dag och först ut är Ronneby kommun, som bland annat gjort framsteg i att förkorta och underlätta för företagen att få bygglov. Läs, lär och sprid!

Vi hoppas att ni finner både nytta och nöje av denna satsning – det går att förbättra om du vill!

PS. Vi finns nu även på Facebook, gilla oss gärna där!

Myndigheter, departement och länsstyrelser med förenklingsuppdrag möts i Växjö

Andrea Femrell Av Andrea Femrell
24 januari 2014
 

21-22 januari samlades ledande företrädare för myndigheter och länsstyrelser samt näringsdepartementet i Växjö för att diskutera förenkling för företag. NNR deltog i mötet som företagens representant. Värd för mötet var landshövdingen i Kronobergs län, Kristina Alsér. Temat för diskussionerna var vilka insatser som gjorts hittills på förenklingsområdet och vad som behöver göras framgent. Radio P4 Kronoberg rapporterade från mötet genom att intervjua statssekreterare Marita Ljung, näringsdepartementet och Andrea Femrell från NNR. Intervjun finns att tillgå under bifogad länk.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=5763459

Seminarium i Sundsvall

Oscar Fredriksson Av Oscar Fredriksson
30 oktober 2013
 

Våra regionbesök avslutades med ett välbesökt seminarium på hotell Knaust i Sundsvall där vi hade en mycket bra dialog med lokala politiker, företagare och tjänstemän.

En stor del av diskussionen handlade om vikten av att ha en bra attityd och förhållningssätt gentemot företagen. I denna del var alla deltagare eniga om att bemötandefrågorna är A och O för en bra dialog och ett bra företagsklimat i kommunerna.

En ytterligare fråga som lyftes var att komplicerade och restriktiva regelverk skapar onödiga motsättningar mellan kommunen och företagen. Det exempel som lyftes var reglerna för alkoholservering i Örnsköldsvik som skiljer sig avsevärt från hur regelverket tillämpas i övriga kommuner.

Det konstaterades även att det krävs en bättre regional dialog för att skapa mer samsyn mellan kommunerna kring hur regelverken ska tillämpas.

Läs gärna artikel om seminariet samt se inslag på TV4 Sundsvall  där kommunalrådet från Ånge, NNR och en företagare är intervjuade.

Mer om bygglovsavgifter i TV4 Gävle och TV4 Dalarna

Oscar Fredriksson Av Oscar Fredriksson
24 oktober 2013
 

Se inslag i TV4 Gävle med kommentarer från Bollnäs kommun

Se inslag från TV4 Dalarna med kommentarer från Borlänge kommun

Om bygglov i TV4 Väst samt TV4 Borås

Oscar Fredriksson Av Oscar Fredriksson
23 oktober 2013
 

Se inslag från TV4 Borås

Se inslag från TV4 Väst där Vänersborgs kommun berättar att de nu ser över sina avgifter.

Inslag i TV4 Göteborg om bygglovsavgifter

Oscar Fredriksson Av Oscar Fredriksson
23 oktober 2013
 

Idag finns ett inslag i TV4 Göteborg om skillnaderna i bygglovsavgifter – bra intervju med bygglovschefen i Lerums kommun.

Se inslaget i TV4 Göteborg

Samtliga underlagsrapporter och presentationer finns via denna länk

Inslag i TV4 Skaraborg om bygglovsavgifter

Oscar Fredriksson Av Oscar Fredriksson
21 oktober 2013
 

Inom TV4 har flera lokala redaktioner rapporterat om skillnaderna i bygglov mellan kommunerna – såväl på nationell som regional nivå.

I samband med NNRs rundresa i landet har vi även kunnat komplettera en del siffror och skillnaden i avgift för samma bygglovsexempel skiljer sig mellan 6 500 och 81 000 kr mellan kommunerna.

Se nyhetsinslaget från i TV4 Skaraborg (se vid 0:30 i inslaget)

Se längre inslag från TV4 Skaraborg 

Samtliga underlagsrapporter och presentationer finns via denna länk