Svenska Dagbladet tar på sin ledarsida den 3 maj under rubriken ”Inte konstigt att företagen knorrar”  upp en mycket väsentlig fråga som ofta förbises. Nämligen hur kommer lagar till och vilka analyser föregår förslag till ny lagstiftning. Vi talar ofta om att den administrativa bördan skall minska för företagen och det är gott så, även om det är allvarligt i sig att de uppsatta målen inte uppnåtts.

Vad som inte talas om är de konsekvensanalyser som skall göras. Vilken kvalitet dessa håller, innebörden av dessa, kan samma mål uppnås med en bättre utformad lagstiftning etc. För samhällsekonomin och företagen är det väl så viktigt att lagstiftning ger stöd till en väl fungerande marknadsekonomi. Att lagstiftning inte innebär hinder för nya aktörer på en marknad, att konkurrensen begränsas eller att företagens möjligheter att konkurrerar på den globala marknaden försvåras. Spelreglerna för företagen måste självklart så långt som möjlighet ge dem samma konkurrens möjligheter som företag från andra länder. Det borde för framtiden även ställas krav på en utvärdering av lagstiftningen efter ett antal år. Uppnåddes syftet? Är lagstiftningen fortfarande relevant? Kan regleringen ske på ett smartare sätt?

Hur själva lagstiftningsarbetet går till kan kanske för många framstå som trist, men att det håller hög kvalitet är centralt för vilka förutsättningar vi ger företagen för att konkurrera och utvecklas i en global marknad och säkra ökat välstånd i Sverige. Regelrådets roll i denna kvalitetsgranskning är central och dess synpunkter ges oftast allt för liten roll i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Hur står det till med rättssäkerheten egentligen? Har vi konkurrens på lika villkor i Sverige?

Trots att det finns flera lagar som syftar till att förhindra snedvriden konkurrens fortsätter kommuner och Länsstyrelser att tillämpa lagar och regler på ett sätt som innebär att vi som företagare inte konkurrerar på lika villkor.

Ett sådant exempel är handläggningstider. För såväl företagare som privatpersoner är det viktigt med snabb och effektiv handläggning Trots det varierar handläggningstiderna oerhört mycket. Om det beror på bristande kompetens, bristfälliga resurser eller dåliga rutiner har faktiskt ingen betydelse för oss företagare. Det enda som räknas är att få snabb och god service, oberoende av vilken kommun eller vilket län vi råkar bedriva vår verksamhet.

Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen publicerat en intressant sammanställning över hur handläggningstiderna för bygglov 2011 varierade i de olika länen.

Som längst tar det i snitt 379 dagar, som kortast 48 dagar. Det tar nästan åtta gånger längre tid att få bygglov i Västernorrland än i grannlänet Västerbotten. Detta trots att Länsstyrelserna i sin bygglovshantering följer exakt samma regelverk. Detta är allt annat än rättssäkert!

En annan märklig sak är att det inte finns något tydligt mönster när det gäller vilka Län som ligger i topp eller i botten. Befolkningstal, tillväxttakt, byggtakt och utflyttning får märkligt nog inte något genomslag.

I botten återfinns:

Västernorrland 379 dagar

Västmanland 359 dagar

Norrbotten 327 dagar

Stockholm 321 dagar

I toppen hittar man:

Uppsala 72 dagar

Blekinge 49 dagar

Västerbotten 48 dagar

Dalarna 48 dagar

Jag undrar vad som egentligen händer när man passerar över gränsen mellan Västerbotten och Västernorrland. Om handläggningstiden är 331 dagar längre borde det finnas en tydlig förklaring – eller?

Den 26 april tillsatte regeringen en utredning med mål att minska företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter.

Idag lämnar företag över 90 miljoner blanketter till över 90 myndigheter och företagens kostnadnader är uppskattad till ca 16-19 miljarder kr på årsbasis.

Hur stor besparingen blir vet vi inte idag, men erfarenheter från vårt grannland Norge visar att det går att spara.

Detta är ett efterlängtat arbete. NNR har lämnat konstruktiva förslag och nu stödjer vi arbetet för ett snabbt genomförande.

Idag besökte ansvariga på EU-kommissionens General sekretariat för Smart regulation, NNR och NNRs medlemsorganisationer. Syftet med mötet var att det svenska näringslivet skulle presentera problem och förbättringsförslag på EUs regelverk i stort och i smått. Förslag som lämnades handlade om allt från förenklade momsregler, jordbruksprogrammet, finansiella sektorn till generella krav på förbättrade konskvensanalsyser och  bättre konsultationer med berörda företagsorganisationer. Sverige fick beröm för näringslivets konstruktivitet i arbetet. Som ett exempel kan nämnas att av de 28 förslag på förenklingar som NNRs medlemmar överlämnade till EU-kommissionen i maj 2008 har idag 22 av förslagen helt eller delvis åtgärdats. Fortsättning följer.

Svenskt Näringsliv och Ramböll presenterade idag under temat ”Miljöinvesteringar- var god dröj” en omfattande undersökning av genomförandetider och framtida resursbehov för projekt med miljöpåverkan. Över 2000 tillståndsärenden hos miljödomstolar och länsstyrelser (miljöprövningsdelegationer) har gåtts igenom och kategoriserats bl a med avseende på handläggningstider hos berörda myndigheter/domstolar och den tid företagen själva lägger ner på ett ärende. Normaltiden för att erhålla ett tillstånd varierar mellan 3-4 år och mindre komplexa ärenden tenderar att ta ungefär lika lång tid som ärenden med stor komplexitet. Stora variationer i hur lång tid ett ärende tar kan i vissa fall skönjas mellan de olika länsstyrelserna och domstolarna.

En expertpanel bestående av Ulrik Johansson, miljöjurist, Stora Enso AB, Anders Flanking, statssekreterare i miljödepartementet, Per Ankersjö, stadsmiljöborgarråd i Stockholm, Ulf Bjällås, tidigare ordförande i miljöbalkskommittén samt Ulrika Samuelsson, enhetschef på länsstyrelsen i Västra Götaland fick kommentera resultatet. Flera förslag till åtgärder för att förenkla och förbättra systemet presenterades. Dessa var ex. minskad individuell prövningsplikt, utökad tillämpning av anmälningsförfarande istället för tillstånd, lagstadgade maxtider för handläggning samt att ta bort svenska krav som går utöver de krav som EU ställer.

Ladda ner hela undersökningen här Rapport – Undersökning av framtida resursbehov

Äntligen, NNR välkomnar de nya breda riktlinjerna och principerna för hur nya regler ska bli till och avvecklas, som antogs av OECD den 22 mars 2012.

Mer information följer.

Jonas Eriksson vice ordf NäU och Företagarna arrangerade ett frukostseminarium om hur Sverige kan lära från andra länder.

Goda förslag finns hur Sverige bättre kan införa EU-reglerna, ca hälften av alla nya regler som styr företagens vardag beslutas i Bryssel.

Ett bra förslag är att införa tydliga riktlinjer för hur EU-reglerna ska införas i svensk rätt och samtidigt undvika att kraven på svenska företag blir mer långtgående än för övriga EU-länders.

Under tisdagen 28 februari var NNR (Karin Atthoff) och Regelrådet (Mia Wallgren) i Uppsala för möten inom det gemensamma projektet om gold-plating/överimplementering av EU-lagstiftning. Vi hade mycket intressanta diskussioner både med akademiker på Uppsala universitet specialiserade inom europarätt och förvaltningsrätt och med Livsmedelsverket.

Bolagsverket har ett nytt Insynsråd och undertecknad ingår där. Första mötet igår och viktigt arbete pågår för att göra Bolagsverket till bästa myndigheten för företagande. Min roll är att se till att företagens intressen kring förbättringar och uppgiftslämnade får sin naturliga plats.

Tillväxtverket lanserar en ny webbplats; enklareregler.se. Webbplatsen innehåller en samlad  information om de uppdrag och verktyg som Tillväxtverket har när det gäller att förenkla för företagen och vänder sig till såväl företag som myndigheter. Webbplatsen möjliggör också för företag och organisationer att lämna in förenklingsförslag och få återkoppling på dessa av ansvariga myndigheter. För att lämna förenklingsförslag krävs att ett konto skapas via webbplatsen.