Näringslivet och offentlig sektor sitter i samma båt

Regelbloggen har pratat med Tomas Lööv, sakkunnig hos NNR som tillsammans med Lars Jagrén skrivit rapporten Minskat regelkrångel och ökad skattenytta för Kommissionen för Skattenytta.

Vad handlar rapporten om?

Rapporten handlar om hur Sverige med olika typer av systemåtgärder kan få ut mer skattenytta genom effektivare regelverk, och därmed skapa bättre förutsättningar för högre tillväxt. Ineffektiva regler hämmar både privat och offentlig verksamhet.

Ett exempel på det är miljötillstånd, studier vi citerar i rapporten visar på att krångliga och ineffektiva miljöregler kan ha en samhällskostnad på 50 miljarder kronor. Men det offentliga lider också av dåliga regelverk. Vi exemplifierar i rapporten med stora områden som vården, där kraven på digitalisering krockar med sekretessregler och medför att resurser inte används på bästa sätt. Både näringslivet och offentlig sektor sitter i samma båt, och båten läcker.

Hur leder minskat regelkrångel till ökad skattenytta?

I längden drabbas också de privata hushållen av utebliven tillväxt och ineffektiv användning av skattemedel. Det finns ett behov av åtgärder, och de åtgärder som NNR och andra aktörer efterfrågat under lång tid skulle kunna skapa bättre förutsättningar även för det offentliga. Det gäller exempelvis att få fram bättre konsekvensutredningar i samband med att olika förslag till åtgärder diskuteras.  

Varför är detta viktigt?

Det handlar om samhällets samlade resurser är begränsade, att skattemedel därför måste används på effektivt sätt och att regelverk gentemot företag och det offentliga måste utformas på ett sätt som inte hindrar eller försvårar verksamheten på ett onödigt kostsamt sätt.   

Vad är era slutsatser, hur kommer man till rätta med problemet?

Våra slutsatser ansluter till frågor som NNR drivit i många år, det handlar om att etablera en systematik, att införa tydligare mål för olika politiska insatser, att få till bättre konsekvensutredningar, att utvärderingar görs med rätt tidsintervall och med rätt inriktning. Det handlar om relativt billiga åtgärder, det behövs inga stora medel för att exempelvis redovisa handläggningstider på kommunernas hemsidor. Men det möjliggör utvärdering och uppföljning, åtgärder som kan ge effekt på lite sikt genom ökad transparens.

En annan fråga som NNR också lyft rör en väg in, som exempelvis Verksamt.se. Det finns exempelvis en modul för att ansöka om alkoholtillstånd men det är bara en del kommuner som använder den. Den typen av lösningar bör användas när den tekniska plattformen redan finns. Det hade underlättat för företagen och sparat utvecklingskostnader i kommunerna.

Generellt sett behövs bättre konsekvensutredningar och bättre utvärderingar.  Om olika myndigheter en gång om året exempelvis till regeringen måste rapportera in hinder för effektiviseringar av verksamheten kan effektiviteten öka för myndigheten med rätt åtgärder och berörda företag får minskade kostnader i förlängningen. Det gäller att få med myndigheterna och alla de tjänstemän som besitter expertkunskaper på tåget och skapa incitament för att arbeta för en effektivare förvaltning och få bort olika former av hinder.

Det kanske inte främst sammantaget därför är en brist på resurser som är det stora problemet, utan hur de används och fördelas. Det krävs ledarskap för att kunna prioritera och besluta om effektiva regelverk och hantera skattemedel på ett ansvarsfullt sätt med rätt form av åtgärder som ger största möjliga nytta till minsta möjliga kostnad.

Hela rapporten finns att läsa här.

I samband med rapportsläppet arrangerade Kommissionen för Skattenytta ett seminarium som går att se i efterhand här.