Svennes kartläggning visar stora skillnader mellan kommunerna

Varför kostar miljötillsynen tillsynen av en bensinstation 440 procent mer i Halmstad än i Höganäs? Det undrade Svenne Gudmundsson, bensinmacksägare i just Halmstad, och gjorde en kartläggning av olika tillsynsavgifter som påverkar bensinsmacksägare i tjugo kommuner.
Berätta, vad var det som fick dig att börja fundera på skillnaderna mellan kommunerna?
Vi äger en Circle K-mack i Halmstad och har i tio år funderat på hur prissättning funkar i kommun gällande tillsyn och tillstånd. Jag är också ordförande för Sveriges servicestationer och träffar mycket kollegor på så sätt där vi ser stora skillnader i villkoren för hur våra verksamheter behandlas – och upplever ibland riktiga orättvisor.
Min station i Halmstad har biltvätt och miljötillstånd – samma upplägg som kollegan i Höganäs. Ändå är tillsynen 440 procent dyrare men tillsyn i Halmstad än i Höganäs.
Hur kan det skilja sig så mycket?
Det grundar sig tydligen i två saker: Dels har kommunerna rätt att sätta vilka timpriser de vill och Halmstads priser är 500 kronor i timmen dyrare. Men är de 500 kronor bättre?
Dels tar samma tillsyn, med samma förutsättningar, baserade på naturvårdsverkets riktlinjer, väldigt olika mycket tid i anspråk. Tillsyn tar mellan 3 och 18 timmar, 3 i Höganäs och 18 i Halmstad.
Men vad gör att ni får betala för 18 timmar?
Det undrar vi också. Jag begärde ut och fick en lista, men blev inte mycket klokare för det. De där timmarna inkluderar bland annat förberedelser och utskrivande av protokoll – något som borde vara samma sak. Det inkluderar också transport, men det tar tjugo minuter att gå till macken från Rådhuset.
Nu har de tagit beslut att sänka tidsåtgången från 18 till 12 timmar nästa år. Men vad gör de då mindre nästa år då? Det får jag inget svar på.
Vad tänkte du när du såg det?
Det fick mig att känna att frågan hanterades ganska oseriöst och att jag ville gå till botten med detta. Så jag jämförde 20 kommuner och konstaterade att det finns klara, oförklarliga skillnader.
Den undersökning jag har gjort är dessutom unik i så mån att jag använder faktiskt fakturerat belopp, inte riktpriser från kommunernas hemsida.
Varför tror du att det ser ut så?
Politikerna vill en sak och de vill oftast väl. Intentionerna är tydliga. På hemsidan pratas det om vikten av effektivitet, om självkostnadspris osv. Men sen tar tjänstemännen över och då svävar det i väg. Ibland verkar det som att de utgår ifrån vad de behöver få in och räknar då baklänges.
I stället borde man kanske fråga: Vad är rimligt? vad ska vi göra? hur gör andra kommuner och kan vi samarbeta med andra? Hur gör vi det enkelt, bekvämt och förutsägbart? Vad kan du förvänta dig av din kommun?
Sen finns det ytterligare en dimension och det är förtroende. När företrädarna för kommunen kommer borde jag som företagare känna ”Så bra, nu kommer de, nu kan jag få hjälp och ställa den där frågan jag har gått och funderat på”. I stället blir det så att många känner osäkerhet och rädsla, men upplever inte att det finns någon förutsägbarhet i kontrollerna.
Vad hoppas du att kartläggningen ska få för effekt?
Vi arbetar på flera fronter med att träffa beslutsfattare för att visa resultaten och berätta hur det påverkar oss. Jag tror det betyder mycket att vi företagare frontar med verkliga exempel och sen kan vi får stöttning av att samarbeta genom exempelvis NNR med sin samlade bild och kompetens. Vi behöver hjälpa varandra att bli bättre. Alla bara klagar så det riskerar att rinna av. Men man måste ha en motpart som lyssnar.
”För att stärka svensk konkurrenskraft behöver vi ta samlat grepp om regelfrågan”
Regelbloggen har intervjuat partiernas regelpolitiska talespersoner för att ta pulsen på regelfrågorna i svensk politik. Idag har vi talat med Fredrik Olovsson, Socialdemokraternas näringspolitiske talesperson och ansvarig för regelförbättringsfrågorna. Hur ser ditt parti på behovet av att minska företagens regelbörda? Vi ser ett behov av regelförbättringar som underlättar kontakten med myndigheter och andra offentliga instanser […]
Partierna om regelförbättring: ”Merkostnader hämmar jobbskapande och tillväxt”
Regelbloggen har intervjuat partiernas regelpolitiska talespersoner för att ta pulsen på regelfrågorna i svensk politik. Idag har vi talat med Tobias Andersson, SD, näringspolitiske talesperson och ordförande för riksdagens näringsutskott. Hur ser ditt parti på behovet av att minska företagens regelbörda? Det är otroligt viktigt därför att för svenska företag innebär regelbördan kostnader och administration […]
NNR 40 år: Regler för strukturomvandling
På lång sikt är teknisk utveckling den kanske viktigaste bidragande faktorn till mänsklighetens ökade välstånd, men den pågående digitaliseringen och digital innovation handlar förutom ny teknik också om arbetssätt och, i allt högre grad, regelverk. Sedan ekonomen Robert Solow på 1980-talet frågade sig varför han såg den nya datortekniken överallt utom i produktivitetsstatistiken har det […]
”Det är inte fler regleringar och mer krånglig byråkrati som Europa behöver”
Inför det svenska ordförandeskapet har Regelbloggen talat med några av de svenska EU-parlamentariker som arbetar med regel- och företagsfrågor. Först ut är Jörgen Warborn. M/EPP. Hur arbetar du som EU-parlamentariker med frågan om bättre regelverk för företag?Är någon fråga särskilt viktig? Jag har sedan dag ett som EU-parlamentariker drivit linjen om minskad byråkrati och regelbörda […]
NNR 40 år: ”NNR är en ansedd aktör gentemot myndigheter och etablissemang.”
Med anledning av NNRs 40-årsjubileum har regelbloggen pratat med människor som spelat stor roll för organisationen under dess 40 år. Idag med NNRs före detta ordförande Gert Karnberger. Vad betyder NNR för dig? NNR och deras medlemmar representerar en mycket stor grupp organisationer och företag, det ger en väldigt tyngd och saklighet i kommunikationen. NNR […]
NNR 40 år: Regler, något att brottas med
Det vi oftast tänker på när vi hör ”regler” är krångel. Här i Blekinge var det exempelvis ett par som återuppbyggde en bastu på Guö, öppnade upp den för allmänheten att använda. Men så kom regelstyret och förkunnade att denna styggelse måste rivas. Byggd på helig mark. Det var Miljöförbundet, länsstyrelsen samt mark- och miljödomstolen […]
NNR 40 år: Företagandets villkor, för samhällets och framtidens skull
Att företagandets villkor är viktigt tål att påminna om, ofta. Minst lika viktigt är att påminna om varför det är viktigt: För att innovationer och experimenterandet som ett konkurrenskraftigt näringsliv har och ger, behövs – för framtidens skull. Ska vi klara den gröna omställningen och framtidens välfärdsutmaningar behöver vi ett näringsliv som satsar på att […]
NNR 40 år: “Utan NNR hade varje organisation och bransch haft en tyngre uppgift att klara jobbet på egen hand”
Med anledning av NNRs 40-årsjulbileum har regelbloggen pratat med människor som spelat stor roll för organisationen under dess 40 år. Idag med NNRs ordförande Ulf Lindberg. Vad betyder NNR för dig? Det unika med NNR är att man samlar hela näringslivet i en fråga som ständigt ligger topp tre när företagen själva får lista sina […]
NNR 40 år: ”NNR visar att det går att göra skillnad”
Med anledning av NNRs 40-årsjulbileum har regelbloggen pratat med människor som spelat stor roll för organisationen under dess 40 år. Idag med NNRs före detta ordförande Ulrik Wehtje. Vad betyder NNR för dig? Det arbete NNR bedriver är otroligt viktigt för mig, både i min tidigare roll inom organisationen och som företagare. Man har visat […]