Hur regelverket blir mer krångel än nytta

Sverige är på väg att kasta världens mest effektiva återvinningssystem för tidningspapper i soporna – och istället införa ett oprövat system som riskerar att bli både dyrare och mindre effektivt. Dessutom verkar följdfrågan om tidningsläsning och journalistik att ha glömts bort.

Det handlar om pappersåtervinning där regelverket har blivit mer krångel än faktisk nytta för återvinningen – när det gäller papper.

Regeringen vill göra det enklare för hushållen att återvinna papper, plast och liknande material. Därför har man beslutat att införa ett fastighetsnära system där återvinningen huvudsakligen ska ske direkt utanför den egna bostadsdörren. I grunden är tanken om att göra det enklare för hushållen helt rätt. Men det valda regelverket riskerar att få andra och mer negativa effekter än de regeringen hoppats på.

Dagens svenska system för pappersåtervinning är världens mest effektiva. Förra året samlades 91 procent av allt returpapper in för återvinning

Frågan är om ett nytt system kan förmå hushållen att återvinna lika mycket? Och om en par procentenheters ökade återvinning står i proportion till de kostnader som det nya systemet medför?

Regeringens tanke är att pappersproducenterna ska stå för notan. Men man har inte utrett hur stora investeringskostnaderna blir för branschen. Det här är också något man mött stark kritik för, inte minst från myndighetshåll. Regelrådet skriver bland annat att den här bristen ”gör att konsekvensutredningen inte kan anses hålla tillräcklig kvalitet”.

Sammantaget kan detta innebära att dagens redan höga papperspriser nästan fördubblas. Kraftigt höjda papperskostnader kan i förlängningen leda till att priset på prenumerationer höjs för att täcka tidningarnas ökade utgifter. Och när prenumerationspriset ökar riskerar vi att tidningsläsningen minskar och att färre deltar i den demokratiska debatten. För NWT:s del kan det innebära en kostnadsökning på 5,3 till 10,6 miljoner kronor.

En förordning som skulle komma till rätta med återvinningsproblemen med metall och plast, men gjorde ett regelverk där även fungerande återvinning inkluderades. Ett tydligt exempel på hur regelkrångel kan ställa till det för ett väl fungerande system.

Nu finns det åtminstone tre sätt att rätta till den beslutade förordningen.

– För det första kan regeringen lyssna till kritiken och säga att tidningsinsamlingen fungerar bra som den gör i dag. Statistiken talar entydigt för den tolkningen. Dessutom är en mycket stor majoritet av svenskarna nöjda med dagens system.

– För det andra kan man invänta den kommande återbruks- och återvinningsutredningen om utökat samarbete mellan kommunala och producentansvarssystem. Det finns all anledning att lyssna in utredningens slutsatser. För vi ska självfallet inte nöja oss, bara för att vi är bäst i världen på att återvinna. Det går att utveckla dagens välfungerande system ytterligare. Med ett tydligt regelverk.

– För det tredje kan kommunerna välja att tolka regelverket så att dagens kvartersnära insamling anses vara bostadsnära. Och att vi därmed undviker onödiga kostnadsökningar.

De nya återvinningsreglerna hotar att slå mot det tryckta ordet. I ett slag omintetgörs de positiva effekterna av det nya mediestödet och sänkningen av digitalmomsen.

Sverige är ett av världens mest tidningsläsande länder. Och vi är bäst i världen när det gäller pappersåtervinning.

Victoria Svanberg, ordförande NWT Media och ordförande TU Media