”Det är inte fler regleringar och mer krånglig byråkrati som Europa behöver”

Inför det svenska ordförandeskapet har Regelbloggen talat med några av de svenska EU-parlamentariker som arbetar med regel- och företagsfrågor. Först ut är Jörgen Warborn. M/EPP.

Hur arbetar du som EU-parlamentariker med frågan om bättre regelverk för företag?
Är någon fråga särskilt viktig?

Jag har sedan dag ett som EU-parlamentariker drivit linjen om minskad byråkrati och regelbörda för ökad konkurrenskraft och tillväxt i Europa. Det är inte fler regleringar och mer krånglig byråkrati som Europa behöver. Befintliga regler ska utvärderas och onödiga eller föråldrade ska avskaffas. EU behöver dessutom sätta konkreta mål för att minska regelbördan för företagen, och jag driver på för att vi ska minska den med 30 procent.

En aktuell fråga som jag arbetar med berör elektroniska handelsdokument. Elektroniska handelsdokument har potentialen att bidra till att förenkla handelssystemet och minska dubbelarbete för företagen. Det skulle avsevärt minska de globala koldioxidutsläppen och göra betydande framsteg mot ytterligare digitalisering. För närvarande finns det rättsliga hinder som förhindrar företag från att bli helt papperslösa. Jag vill därför se över befintlig lagstiftning så att europeiska företag kan handla enklare, snabbare och billigare i hela världen. Vi måste stödja företagen genom att minska byråkratin och underlätta för dem att sälja sina varor och produkter globalt.

Hur kan Sverige som medlemsstat vara drivande i regelförbättringsfrågan på EU-nivå?

Sverige är ett litet exportberoende land. För att hjälpa våra företag att växa är regelförenklingar avgörande. Därför måste det vara en prioriterad fråga för Sverige. Sveriges syn på behovet av regelförenklingar ska genomsyras av målsättningen att göra det europeiska företagsklimatet så gott som möjligt. Det handlar om att optimera EU:s regelverk så att det på ett smart och ett kostnadseffektivt sätt möjliggör fler växande företag och därmed fler jobb. Reglerna ska vara nödvändiga, proportionerliga och effektiva.

Vad tycker du Sverige bör fokusera på under sitt EU-ordförandeskap, på regelområdet?

Jag tycker Sverige ska fokusera på Europasamarbetets möjligheter att lösa gränsöverskridande problem och uppmuntra friheten för människor och företag att fullfölja sin potential utan onödiga hinder. EU:s inre marknad är själva kärnan i det europeiska samarbetet. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges export går till den inre marknaden, och den utgör en språngbräda för svenska företag ut i världen. Därför är det oroande att vissa länder vill se ökad protektionism och överstatlig detaljreglering. Tvärtom behövs reformer för en friare handel och minskad regelbörda, inte minst vad gäller tjänster och digitala produkter. Sverige har en nyckelroll att spela under ordförandeskapet. Det svenska arbetsprogrammet poängterar just detta och kommer även arbeta med att främja heltäckande konsekvensutredningar och utvärderingar inom både kommissionen, rådet och parlamentet.

Vad är den viktigaste regelfrågan just nu?

EU-kommissionen har infört principen om ”en in-en ut”. Den principen ska garantera att nya administrativa bördor kompenseras genom att enskilda och företag befrias från lika stora bördor på EU-nivå inom samma politikområde. Det är en bra början, men vidhåller egentligen bara status quo. Ett nytt och djärvare mål behöver formuleras om minst 30 procent. Det skulle sätta tryck i arbetet och se till att alla EU-institutioner måste prioritera regelförenklingarna.