Almega: Företagen tar en risk när de permitterar

Hur påverkas företag och branscher egentligen av Corona-epidemin och de åtgärder som införs för att stoppa spridningen? Läs NNRs artikelserie om medlemmarnas villkor under krisen, och hur de stöd och regler som berör branschen egentligen fungerar.

Det största problemet för Almegas medlemmar har varit krångel kring korttidsstödet, med långa handläggningstider och sena besked. Det berättar David Wästberg, näringspolitisk expert på Almega. Man upplever att Tillväxtverket tycks ändra tolkningar och regler allt eftersom man arbetar, och företag får avslag när de trodde att de skulle få godkänt.

– Har man permitterat personal i sex månader och sedan får nej till korttidsstöd så har man ju inte haft någon möjlighet att kostnadsbespara under den tiden, personalen har bara jobbat deltid men företaget får betala för heltid, säger David Wästberg.

Det är en risk man tar att permittera istället för att säga upp personal, en risk som ökar med de extremt långa handläggningstiderna. Företagen kan inte justera sin kostnader under tiden man väntar på beslut. Det har också hänt att företag har fått betala tillbaka pengar, av anledningar som borde kunnat förutses av Tillväxtverket från början.

– Initialt upplevde vi att man var extremt snabba och välvilliga, pengarna skulle ut så snart som möjligt för att rädda företagen. Men ganska snart styrdes det där om och man började se alla företag som presumtiva fuskare, och gjorde hårdast möjliga tolkningar.

– Man har också valt att driva vidare fall där man fått smäll på fingrarna i rättsliga processer till högre instans, vilket blir/är? en extremt långsam process med oklara vinster för myndigheten och absolut ingen nytta för företagen. Det krävs viss uthållighet för få rätt mot myndigheterna, och det är få företag som råd att vänta på besked genom en sådan utdragen process, menar David Wästberg.

29 mars öppnar nästa ansökningsperiod, men permitteringsperioden började redan i december.  Får företaget nej på sin ansökan ligger redan ute med flera månadslöner.  Det säkrare alternativet riskerar att bli att säga upp anställda – och det är precis vad man vill undvika med stödet.

– Detta är ju egentligen inte ett stöd till företagen, utan ett stöd till de anställda som går via företagen, säger Wästberg.

Så vilka åtgärder vill Almega se för att deras medlemmar ska klara sig igenom krisen?

– Företagen måste kunna få en trygghet och stabilitet i beslut att permittera, inte få besked när de anställda redan varit det, svarar Wästberg.

Stödet är dessutom fyrkantigt utformat, menar han. Med tanke på det ekonomiska läget måste till exempel lägga mycket mer tid på att sälja in uppdrag, tidigare kanske det tog tjugo timmar, nu åttio. De branschen hade kanske behövt jobba mer för att få det att gå runt, men kravet för att få stöd är ju att man arbetar mindre.

– Man måste säkerställa att handledningstiderna blir mycket, mycket kortare, och göra reglerna tydligare så företagen vet om de kommer få ersättning eller ej. Tillväxtverket säger att de inte kan ge förhandsbesked, med det borde gå, och skulle underlätta mycket.

Det bästa, tycker Almega, vore annars att arbeta med generella stöd som inte kräver så mycket av företagarna, som förlängd sänkt arbetsgivaravgift.

– I en kris vill förtagarna inte sitta i timmar och fylla i byråkratiska ansökningar, de vill jobba på att rädda företaget.