Det tar tid att ändra kurs

Regelrådet har nu överlämnat sin andra årsrapport till näringsminister Maud Olofsson.

Regelrådet har i två år systematiskt granskat nya och ändrade författningsförslag som påverkar företagens ekonomi. Efter första året konstaterade vi i Regelrådet att behovet av granskning var stort och att det fanns brister i regelgivningen. Efter att ha avgett yttranden över 171 remisser under 2010 kan vi notera att många brister kvarstår. Fortfarande avstyrks omkring 44 procent av de föreslagna författningarna och något mer än 60 procent av konsekvensutredningarna underkänns. Statistiken skiljer sig inte nämnvärt från föregående år och en majoritet av avstyrkandena har precis som året innan berott på bristfälliga konsekvensutredningar. Regelrådet har i dessa fall inte haft tillräckligt underlag för att kunna avgöra om de från en administrativ synpunkt bästa lösningarna valts.

Det är viktigt att poängtera att regelförenkling måste ses i ett långsiktigt perspektiv. Det handlar om att förändra kulturella och organisatoriska strukturer och förhållningssätt hos regelgivarna. Att förändra sådana strukturer kan liknas vid en supertanker – det tar tid att ändra kurs. Denna tröghet är dock inte unikt för det svenska regelförenklingsarbetet utan är ett internationellt fenomen.

Jag vill också lyfta fram några positiva förändringar som är värda att notera och som inger en förhoppning om att tankern faktiskt har börjat svänga. Regelrådet har märkt ett ökat intresse bland regelgivarna för regelförenkling och konsekvensutredningar. Många regelgivare säger att de beaktar Regelrådets synpunkter, om inte i det aktuella ärendet så åtminstone inför nästa regelgivning. Regelrådets uppföljning visar också att flera regelgivare har kompletterat konsekvensutredningen efter Regelrådets granskning. Antalet remitterade förslag som saknat konsekvensutredning har också varit betydligt färre under år 2010 än under år 2009. Samtliga dessa förändringar är steg i rätt riktning.

För att åstadkomma verkliga kursändringar krävs ett uthålligt och systematiskt arbete på alla nivåer. Det bör exempelvis klart framgå av direktiv till utredningar och andra uppdrag avseende regelgivning vilka krav som bör gälla i fråga om redovisning av framlagda förslags ekonomiska konsekvenser för näringslivet. Beslutsfattare måste vidare se till att tillräckliga resurser och kompetenser finns för arbetet med regelgivningen och kräva kompletteringar om upprättade konsekvensutredningar brister i kvalitet. Då mer än hälften av de administrativa kostnaderna för näringslivet är en följd av EU-rätten bör också särskild uppmärksamhet riktas mot det svenska deltagandet i EU-lagstiftningen. Slutligen behöver också regelverket för konsekvensutredningar ses över då det i vissa delar är oklart.

Regeringens målsättning är att företagens administrativa kostnader ska ha minskat med 25 procent år 2012. Regelrådet, som är en kugge i den stora regelmaskinen, kommer att göra sitt bästa för att denna målsättning ska uppfyllas.

Läs Regelrådets årsrapport här