Centralt med hög kvalitet

Svenska Dagbladet tar på sin ledarsida den 3 maj under rubriken “Inte konstigt att företagen knorrar”  upp en mycket väsentlig fråga som ofta förbises. Nämligen hur kommer lagar till och vilka analyser föregår förslag till ny lagstiftning. Vi talar ofta om att den administrativa bördan skall minska för företagen och det är gott så, även om det är allvarligt i sig att de uppsatta målen inte uppnåtts.

Vad som inte talas om är de konsekvensanalyser som skall göras. Vilken kvalitet dessa håller, innebörden av dessa, kan samma mål uppnås med en bättre utformad lagstiftning etc. För samhällsekonomin och företagen är det väl så viktigt att lagstiftning ger stöd till en väl fungerande marknadsekonomi. Att lagstiftning inte innebär hinder för nya aktörer på en marknad, att konkurrensen begränsas eller att företagens möjligheter att konkurrerar på den globala marknaden försvåras. Spelreglerna för företagen måste självklart så långt som möjlighet ge dem samma konkurrens möjligheter som företag från andra länder. Det borde för framtiden även ställas krav på en utvärdering av lagstiftningen efter ett antal år. Uppnåddes syftet? Är lagstiftningen fortfarande relevant? Kan regleringen ske på ett smartare sätt?

Hur själva lagstiftningsarbetet går till kan kanske för många framstå som trist, men att det håller hög kvalitet är centralt för vilka förutsättningar vi ger företagen för att konkurrera och utvecklas i en global marknad och säkra ökat välstånd i Sverige. Regelrådets roll i denna kvalitetsgranskning är central och dess synpunkter ges oftast allt för liten roll i det fortsatta lagstiftningsarbetet.