Visita: Besöksnäringen kan inte vänta längre, branschen riskerar att gå under

Hur påverkas företag och branscher egentligen av Corona-epidemin och de åtgärder som införs för att stoppa spridningen? Nu startar NNR en artikelserie om medlemmarnas villkor under krisen, och hur de stöd och regler som berör branschen egentligen fungerar.

Först ut är Visita, som berättar om ett tufft läge för medlemsföretagen, och stöd som dröjer alldeles för länge.

Många av Visitas medlemmar upplever att fokus ligger mer på att förhindra fusk än att hjälpa företagen. Det är bara trettio företag som anmälts för fusk med stöden, och ytterligare 400 har flaggats som misstänkta. Av totalt över 400 000 företag som beviljats stöd.

Små misstag från företagens sida, så som att inlämnad uppgift inte överensstämmer med uppgifter som myndigheten har fått från andra myndigheter eller felaktig signering, försenar processen ordentligt – ibland flera månader. Men är det rimligt att ett företag ska riskera att gå omkull för ett misstag med pappersarbetet?

Problemen är många. Flera rör den jämförelsemånad som Tillväxtverket använder för att beräkna stödet, för de flesta december 2019 eller januari 2020, och att man inte tar hänsyn till avtalsrörelsen och de löneökningar som den ledde till. Man tar inte heller hänsyn till att personer som varit anställda under jämförelsemånaden kan ha slutat och blivit ersatta av en ny medarbetare med samma roll och lönenivå. Det innebär i sin tur att företag som anställer en ny person inte får räkna in dem som underlag i stöden.

– Företagen kan inte ersättningsrekrytera personal för att hålla verksamheten flytande, detta är ett betydande problem. Spelplanen är en annan nu när pandemin pågått så länge, säger, Torbjörn Granevärn, förhandlingschef och chef för arbetsrätt och kollektivavtalsfrågor hos Visita.

Ett annat exempel är restauranger och caféer som startade upp verksamheten precis innan pandemin och dess konsekvenser slog till på riktigt. Dessa har inte haft någon inkomst alls under jämförelsemånaden eller som valt att inte ta ut någon lön den första tiden för att få igång verksamheten. Jeanette Bohman skrev nyligen på NNRs regelblogg om just detta.

– Besöksnäringen är en bransch som i normala fall har en personalomsättning på 40 procent. Man kan dessutom anta att fler än vanligt just nu söker sig till andra arbeten i branscher som upplevs tryggare. De flesta av Visitas medlemsföretag som sökt korttidsstöd har december 2019 eller januari 2020 som jämförelsemånad, det är över ett år sedan, säger Torbjörn Granevärn.

Ytterligare ett bekymmer är att det i många branscher, speciellt inom besöksnäringen, är reglerat i kollektivavtalet att lön betalas ut i efterskott. Börjar man arbeta i januari får man sin första lön utbetald den 25 februari.

Grundregeln i systemet är dock att stödmånaden under avtalsperioden inte får skifta, vilket innebär att trots att du arbetat i januari men får din lön i februari så får det inte räknas med som kostnad för företaget när det beräknar stöd. Undantag har nu beviljats så att arbetsgivare och fack får skicka in särskild dokumentation som styrker sambandet, men det är ytterligare ett exempel på onödigt krångel baserat på en oförståelse för företagarnas vardag.

Tillväxverket har dessutom bytt riktlinjer och tolkningar under resans gång. För stödperiod två har kontrollfunktionen stärkts och kraven på material och underlag ökat. Det leder till en paus i utbetalningen på cirka fem månader. Den förra stödperioden löpte ut första november och vill man därefter fortsätta söka stöd för att undvika uppsägningar får man vänta till 29 mars – då ansökan för period två öppnar. Utbetalningen kommer sedan under vecka 14 – alltså i början på april.

– Det har blivit ett glapp på fem månader avseende utbetalningen av krisstödet, under en period då besöksnäringen genomgår en historisk kris. I höstas valde Regeringen ett upplägg som innebar att Tillväxtverket genomförde kontroller i efterhand. Detta för att kunna betala ut stöden så fort som möjligt. Nu har Regeringen fattat ett annat beslut vilken medför en betydande fördröjning av stödet, men företagen befinner sig i en ännu värre situation, menar Torbjörn Granevärn.

I veckan gick regeringen ut och lovade snabbare handläggningstider. Omställningsstöden, som Skattemyndigheten hanterar, ska betalas ut inom en vecka – istället för efter sex-sju, som tidigare. Utmärkt – om det fungerar. Men företagarna är luttrade.

– Löftet om utbetalning inom en vecka gäller om ansökan är perfekt. Men informationen till företagarna är bristfällig. När det gäller administration i övrigt, exempelvis hur fort utbetalningarna faktiskt går efter beslut, är Skatteverket väldigt snabba. Frågan är hur de klarar av att hantera de handläggningsmässiga konsekvenserna av felaktigt ifyllda ansökningar, säger Thomas Jakobsson, chefsekonom för ekonomisk och statistisk analys på Visita.

För det är inte alltid lätt att hålla ordning på papper och underlag, ens för ett proffs. Och det ska en företagare inte behöva vara, menar Thomas Jakobsson.

– Alla företagare är inriktade på att driva verksamhet, det är deras expertområde – inte att fylla i blanketter och sätta sig in i ganska komplicerad lagstiftning. Man har inte den kompetensen, säger Jakobsson.

Den kvardröjande bilden hos många företag är att förståelsen för deras verksamhet är låg bland tjänstemän och beslutsfattare. Exempelvis restaurangbranschen är en lågmarginalbransch, och få företag har tillräckliga inkomster för att bygga en buffert stor nog att hålla verksamheten flytande i flera månader – nu snart över ett år. Och orken bland företagarna tryter.

– En del är uppgivna, framförallt besvikna. De tycker att regeringen går ut och lovar en massa saker och när man sätter sig in i regelverket och ska ansöka finns en massa begränsningar som gör stödet mycket, mycket mindre än man hade väntat sig. Andra är kvar i vredesstadiet, arga på oförmågan att få fram pengarna på ett vettigt sätt i den situation vi befinner oss i. Det är så många månader som gått, någon gång tar förståelsen slut, säger Thomas Jakobsson.