Problematiskt att företag ges myndighetsansvar

klings-krangel-portrait

Jag har två olika sparkonton i Swedbank med ett sammanlagt sparande på 64 286 kronor. Detta har medfört att jag, med hot om att Swedbank ska hindra mig från att ta ut mina pengar, tvingats svara på ett stort antal frågor om bland annat storleken på mina inkomster och mitt sparande, varifrån inkomsterna och sparandet kommer, om jag haft ett antal offentliga tjänster eller är släkt eller medarbetare till någon med sådana tjänster. Det är enligt Swedbank Lagen om penningtvätt som tvingar banken att inhämta dessa uppgifter.

För det första kan dessa frågeformulär som sänds ut till hundratusentals småsparare knappast vara ett effektivt sätt att jaga penningtvättare. För det andra reser formuläret frågan om det lämpliga i att pålägga privata företag myndighetsuppgifter.

Det har blivit allt vanligare att politiker väljer att lägga ut statens myndighetsansvar på privata företag. Flygbolag åläggs pass- och visumkontroll, privata skolkoncerner sätter slutbetyg (vilket är en myndighetsutövning), TV-handlare har så länge vi haft radio- och TV-licens varit skyldiga att anmäla TV-försäljning till Radiotjänst, en mängd andra privata företag är certifierade att kontrollera att olika installationer som till exempel hissar uppfyller myndigheternas säkerhetskrav. Inom vård och omsorg agerar privata företag på mandat från sociala myndigheter. Privata teleföretag är skyldiga att spara trafikinformation och på begäran ge den till myndigheter. Företag åläggs egenkontroll av verksamhet som sedan i sin tur kontrolleras av myndigheter mot av myndigheten fastställda avgifter.

Den här utvecklingen har naturligtvis drivits av praktiska och ekonomiska överväganden. Och den som likt mig uppskattar att privata företag släpps in i skattefinansierad offentlig verksamhet tvingas också att acceptera att privata företag utför vissa myndighetsuppgifter. Ska vi ha privata skolor måste de också få sätta betyg.

Men utvecklingen är inte oproblematisk. Privat och offentlig verksamhet drivs av olika logik och har olika mål. Och för allmänheten är det viktigt att veta när man är en kund och när man är en medborgare som är skyldig att följa myndighetsanvisningar. Banker tar inget myndighetsansvar när de säljer sina fonder, men de förvandlas till myndigheter när de ställer krav på att få upplysningar om min privatekonomi. Hissföretag är myndigheter när de kontrollerar hissarna, men blir privata vinstdrivande företag när de ska åtgärda eventuella brister. Skolor ska både vara attraktiva för eleverna och inte sätta orättvist höga betyg.

Den tidpunkt när det gick att dra en klar skiljelinje mellan privat och offentlig verksamhet som två skilda sfärer har passerats för länge sedan. Men eftersom de två sfärerna blir allt mer involverade i varandra är en ordentlig diskussion om de problem detta kan medföra angelägen. På liknande sätt som politiker kan frestas att använda den offentliga makten i affärsdrivande syfte, kan företag frestas att använda myndighetsrollen för att gynna sina egna intressen. Bankernas kundkännedom är ju inte bara intressant för att hindra penningtvätt… Men säkert finns det också många företagare som känner obehag inför att de ålagts rent polisiära uppgifter.

I grunden är det naturligtvis positivt med privata utförare inom den skattefinansierade verksamheten och då måste de också få utföra vissa myndighetsuppgifter. Men det är en sak att företag ges rätt till detta – en helt annan sak att företags åläggs att göra det. Det är också rimligt att det ska vara tydligt för allmänheten när det som uppfattas som en privaträttslig överenskommelse med ett företag också är en myndighetskontakt med åtföljande förpliktelser.

Det vi nu ser är hur den allt starkare regelstyrningen av företagen sipprar vidare till deras kunder som tvingande myndighetskrav. Billigt och praktiskt för det offentliga, en ny och ibland besvärande roll för företagen och slutligen överraskande och obehagligt för den allmänhet som trodde sig vara kunder och inte myndighetskontrollerade medborgare.

Dick Kling är regelbunden krönikör på Regelbloggen