NNR 40 år: Företagandets villkor, för samhällets och framtidens skull

Att företagandets villkor är viktigt tål att påminna om, ofta. Minst lika viktigt är att påminna om varför det är viktigt: För att innovationer och experimenterandet som ett konkurrenskraftigt näringsliv har och ger, behövs – för framtidens skull.

Ska vi klara den gröna omställningen och framtidens välfärdsutmaningar behöver vi ett näringsliv som satsar på att utveckla ny teknik, som vågar anamma nya lösningar och lägger kraft på att söka efter förbättringspotential i både det stora och det lilla. Ett konkurrenskraftigt näringsliv bidrog till att Sverige under perioden 1990 och 2018 kunde se 27 procent minskade koldioxidutsläpp, samtidigt som ekonomin fördubblades och befolkningen ökade med 1,6 miljoner.

För att åstadkomma sådana förbättringar och fortsatta förändringar, måste ägare och medarbetare få tillåtelse att ägna kraft åt företagandet. Det är därför målet måste vara att regler ska vara enkla, få och förutsägbara.

Frågan om vilket regelkrångel företag möter är och har alltid varit viktig. NNR gör ett viktigt arbete i att ständigt föra upp regler på agendan i en lika ständigt pågågende diskussion med beslutsfattare. Och har så gjort i 40 års tid! Utan tvekan utför nämnden i sitt dagliga värv ett oundgängligt Sisyfos-arbete.

Forskningens dagliga värv består i att ta fram ny kunskap, men liksom NNR vågar jag påstå att Ratios forskning också bidrar långsiktigt till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Och Ratio bidrar också mellan varven med studier om regelkrånglet företagen möter, exempelvis arbetsmiljölagstiftningens svårföljda regler vid distansarbete eller tidskrävande och svårförutsägbara regelverk kring tillståndsprövningar.

Personligen har jag snöat in på reglerna som stipuleras i kollektivavtalen. Kollektivavtalens regler uppfattas ibland som krångliga av företagare, och en enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet (2018) visade att det fanns skillnader i upplevt krångel mellan företagare från olika branscher. Det valde doktoranden Martin Björklund och jag att studera vidare genom att koda 50 kollektivavtal. Vår studie visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering – och att de företagare som är mer skeptiska till kollektivavtal är de vars branschavtal ofta är mest centralstyrda. Nöjdast är i stället de företagare med branschavtal där det finns större möjligheter till lokal anpassning.

Ett komplext modernt samhälle behöver regler men regler av god kvalitet. God kvalitet har regler som är enkla att följa och ändamålsenliga i sina syften. Där är vi inte än. Men tänk om den tid och energi som företag ägnar åt att tolka och tillämpa oklara regler kunnat ägnas åt företagandet istället! Det skulle med säkerhet ge ett mer konkurrenskraftigt näringliv. Ett konkurrenskraftigt näringsliv som ju är en nyckel för framtiden, en grund för utvecklingskraft och för ett blomstrande, gott samhälle. Att driva företag behöver vara och förbli en lockande sysselsättning att ägna sig åt.

NNR har i 40 år bidragit till att förbättra villkoren för företagande. Det finns alltså god anledning att fira jubileet och för NNR att se framtiden an! Väldigt lite tyder nämligen på att nämndens uppdrag minskar i vikt framöver. Bra jobbat hittills. Nu fortsätter Sisyfos-arbetet!

Lotta Stern,
Vd Ratio – Näringslivets forskningsinstitut och professor i sociologi