Ny medlem: Svensk Sjöfart

Regelbloggen har pratat med NNRs nyaste medlem Svensk Sjöfart och deras VD Anders Hermansson för att fråga vad de tänker om medlemskapet och vilka regelfrågor som påverkar deras bransch mest.

Berätta kort om er verksamhet!

Svensk Sjöfart är branschorganisation för svenska rederier. Vi organiserar rederier med trafik såväl på Sverige som globalt. Många av våra medlemmar verkar mot svensk basindustri och industri, såväl som inom tanksjöfart. Färjor och så kallad ro-ro trafik är ett viktigt segment där Sverige och de nordiska länderna är världsledande. Men vi har också medlemmar inom så kallad specialssjöfart som exempelvis säkerställer kommunikationskablar eller servar vindkraft till havs.

Varför blev ni medlemmar i NNR?

Internationell sjöfart är en verksamhet som omfattas av oerhört mycket regler, dels finns en mycket omfattande internationell teknisk reglering som spänner över vitt skilda fält som säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kompetens. Sjöfarten är exempelvis en av de få branscher som har en global internationell minimikonvention vad avser arbetsmiljö och arbetsvillkor.

Men, sjöfarten träffas dessutom av många andra regelverk – transporterar man exempelvis varor träffas man av alla regler kopplade till handel och tull. Våra besättningsmän drabbas när gränskontrollreglerna justeras eftersom man då kan drabbas av problem att ta sig till och från sin arbetsplats/fartyget. Eller om man bedriver passagerartrafik, träffas rederierna också av merparten av de regler som gäller för exempelvis restauranger i land. Fartyg är dessutom väldigt dyra så vi är också en kapitalintensiv bransch, så helt annat område som rör rederierna är exempelvis kapitalförsörjningsfrågor där vissa av regelverken inom området är relevanta. Dessutom finns otaliga specialregleringar eftersom sjöfarten inte bedrivs i en nationalstat utan rent faktiskt befinner sig mellan två stater – vilket gör att frågor som oftast är helt irrelevanta för andra kring exempelvis jurisdiktion kan ha stor betydelse för oss.

Vilka frågor inom regelförbättringsområdet är viktigast för er bransch?

Eftersom vi berörs av så många områden delar vi många frågor med andra organisationer inom NNR. Men ett generellt problem vi ser är “gold-plating” – där regler implementerats i Sverige på ett sätt så gör att vi i många fall ser att det är regler med “extra allt”. Vi har till och med exempel där vi ser att även om underliggande internationella eller EU regelverk justerats så behåller man gamla nationella krav ovan på de nya reglerna som beslutats inom EU eller global – svenska aktörer måste då uppfylla både och.

För den internationella sjöfarten som bedriver trafik mellan länder blir det dessutom väldigt problematiskt och kostsamt om länderna gör olika. I de mest extrema fallen blir det faktiskt inte möjligt att använda samma fartyg för trafik i två olika länder, exempelvis finns internationellt olika krav på färgen på flytvästarna ombord för att få bedriva trafik. I dag har vi löst ut just denna fråga, men det krävdes ett antal år att få ordning på det faktum att man hade olika regler på olika kontinenter.

Även om skillnaderna och konsekvenserna ofta är mindre än exemplet ovan så ställer just avvikelser i den internationellt överenskomma implementering och goldplating till stora besvär för oss.

Vad hoppas ni att regering ska ta tag i näst på regelförbättringsområdet?

Inledningsvis är det väldigt bra att regeringen har tagit tag i regelförenklingen, för oss är det ett oerhört viktigt område för att både underlätta sjötransporter men också för att stärka förutsättningarna för den svenska sjöfartsnäringen. Min förhoppning är att arbetet nu verkligen fokuseras på att genomföra konkreta regelförenklingar.

Vi har för vår del ett tiotal förslag på konkreta förenklingar, varav flera tidigare dessutom har identifierats i olika utredningar eller uppdrag från myndigheterna men som Regeringskansliet inte hunnit med av olika skäl. Så fokus på att åstadkomma en faktisk förändring av rederier och andra företagens vardag.