Återinför inte revisionsplikten
Kravet för mindre aktiebolag att anlita en revisor avskaffades 2010. Syftet var då att minska företagens administrativa kostnader och göra det möjligt för mindre företag att köpa de revisions- och redovisningstjänster som de har behov av för sin verksamhet istället för att tvingas betala för något de inte behöver. Det svenska undantaget från revisionsplikt är mindre omfattande än i andra länder. För att undantas krävs det idag att ett aktiebolag har lägre nettoomsättning än 3 miljoner kronor, mindre än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller färre än fyra anställda. Inom EU är det möjligt att undanta företag som har en balansomslutning som inte överstiger 4 miljoner euro, en nettoomsättning som inte överstiger 8 miljoner euro och som inte har fler än 50 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret.
Slopandet av revisionsplikten var en framgångsrik reform. Tillsammans med att kravet på kapital för att starta ett aktiebolag sänkts till 25 000 kronor och de relativt goda tiderna har det bidragit till att det startats många nya bolag i Sverige. År 2010 fanns det 365 000 bolag och idag finns det drygt 720 000 aktiebolag, nästan en fördubbling.
Sedan en utredning som tillsattes av förra regeringen, Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34), lyft frågan är tyvärr revisionsplikten återigen på bordet.
Utredningen har nu varit på remiss och det har framförts starka argument mot återinförande av revisionsplikten för alla aktiebolag. Svenskt Näringsliv framhöll i sitt remissyttrande att ett återinförande av revisionsplikten skulle innebära en generell försämring av företagandets förutsättningar och en ökning av den administrativa börda som bärs av den stora majoriteten hederliga företag. Flera andra näringslivsorganisationer har framfört liknande synpunkter. Bland dessa kan nämnas revisorsorganisationen FAR, som i sitt yttrande anför att de är tveksamma om en återinförd revisionsplikt för de minsta bolagen står i proportion till den avsedda nyttan. Myndigheterna Bolagsverket, Revisorsinspektionen och Tillväxtverket är också tveksamma till krav på revision för alla aktiebolag. Om revisionsplikten återinförs skulle Sverige tillsammans med Cypern bli de enda länderna i EU som ställer krav på att alla aktiebolag ska anlita en revisor.
Regeringen Kristersson har starkt fokus på att bekämpa brottsligheten, vilket är positivt. Den samlade kostnaden för brottsligheten mot svenska företag uppgår till 100 miljarder kronor per år enligt Svenskt Näringslivs rapport ”Brottslighetens kostnader”.
Men det finns en övertro på vad revisionen, som ju sker i efterhand, kan bidra med till brottsbekämpningen. En comeback för revisionsplikten riskerar att bli en tandlös åtgärd vars främsta konsekvens blir att företagens kostnader ökar med 11 miljarder kronor. Regeringen bör leta efter effektivare verktyg.
Sverige borde istället anpassa undantaget till de högsta gränsvärden som gäller enligt EU-lagstiftningen så att fler företag omfattas. Mindre företag bör utefter de egna förutsättningarna själva få bedöma sitt behov av revision. En sådan reform skulle sänka företagens kostnader och innebära en tidsbesparing och en regelförenkling. Konkurrenskraften för svenska företag skulle stärkas och mindre företag ges större möjligheter att växa. Om undantaget från revisionsplikt sätts till EU:s maximala gränsvärden kan kostnaderna minska väsentligt för företagen, med upp till en miljard kr per år. Detta förslag från Svenskt Näringsliv finns med i NNRs rapport Näringslivets prioriterade regelförbättringsförslag.
Claes Norberg
Redovisningsexpert Svenskt Näringsliv
Läs mer om NNRs förslag här.