Partierna om regelförbättring: ”Merkostnader hämmar jobbskapande och tillväxt”

Regelbloggen har intervjuat partiernas regelpolitiska talespersoner för att ta pulsen på regelfrågorna i svensk politik. Idag har vi talat med Tobias Andersson, SD, näringspolitiske talesperson och ordförande för riksdagens näringsutskott.

Hur ser ditt parti på behovet av att minska företagens regelbörda?

Det är otroligt viktigt därför att för svenska företag innebär regelbördan kostnader och administration som tar fokus från företagens egentliga verksamhet. Dessa merkostnader hämmar jobbskapande och tillväxt och drabbar i förlängningen hela samhället. Vi eftersträvar förenklingar och att ta bort onödiga regleringar där konsekvenserna inte motsvarar nyttan samt att nya och förändrade regler är kostnadseffektiva – proportionalitetsprincipen skall råda genomgående. Tidöavtalet stakar ut en tillväxtvänlig linje genom en rad reformer som innebär stärkt konkurrenskraft för företag och industri, det gäller inte minst energipolitiken men också lägre kostnader och god kompetensförsörjning för hela näringslivet.

Kvaliteten på konsekvensutredningarna som åtföljer regelförslag har varit låg under en mkt lång tid. Vilka åtgärder vill ditt parti vidta för att höja kvaliteten?

Det är avgörande att regeringen verkar för möjligheter till ansvarsutkrävande samt kompetens, relevanta analysverktyg och beräkningsmodeller för att regelgivare ska kunna genomföra bra konsekvensutredningar. Vi har också föreslagit införandet av en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning vilket Regelrådet själva också har efterfrågat (Regelrådets rapport 2009–2014). En stoppfunktion skulle innebära att en regel inte får införas till dess att konsekvenserna av regelförslaget har utretts på ett godtagbart sätt. Genom att ge Regelrådet ett tydligare mandat och flytta det från Tillväxtverket till statsrådsberedningen hade deras arbete stärkts ytterligare.

Företagens kostnader till följd av regler har ökat med flera miljarder under de senaste åren. Vilka åtgärder anser ni behöver genomföras för att bromsa denna utveckling?

För att minska företagens regelbörda behöver regeringen och svenska förvaltningsmyndigheter prioritera upp regelförenklingsarbete. Arbetet bör också ske i samarbete med näringslivsorganisationer som ofta har sakkunskap. Vi vill se en systematik i detta arbete. Rent konkret, och kanske den enskilt snabbaste åtgärden, vore tydliga förenklingsuppdrag till de mer regeltunga myndigheterna.

Företagen har under ett flertal år angett att förbättringar och förenklingar av regelverken är särskilt viktiga inom områdena skatt/moms, arbetsrätt och arbetsmiljö, miljö och specifika branschregler. Vilka konkreta förbättrings- och förenklingsåtgärder vill ditt parti vidta på dessa och andra områden?

Vi gladdes åt tillsättandet av utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen”, Kristina Alsérs betänkande (SOU 2021:60) vilken utgör ett manifest över processfrågor och förenklingsförslag som om de genomförs skulle gagna det svenska näringslivet. Vidare finns underlag som tagits fram under tidigare regeringar som vore förhållandevis enkla att arbeta vidare med. Samtidigt finns ett starkt parlamentariskt stöd för regelförenklingar vilket innebär att när regeringen förmår att leverera förslag till riksdagen kommer dessa att antas. Om det råder resursbrist på klimat- och näringslivsdepartementet kan uppdrag ges till Tillväxtverket att arbeta fram konkreta förslag utifrån befintliga underlag.

Överimplementering av EU-regler orsakar ofta högre kostnader och svårigheter för svenska företag att konkurrera på den inre marknaden. Hur anser ditt parti att överimplementering bör hanteras och undvikas?

Vi har föreslagit att regeringen inför ett implementeringsråd efter dansk modell. Det danska rådets uppgift är bland annat att granska och ge råd vid implementeringen av EU-lagstiftning i Danmark. I sitt arbete utgår rådet från fem principer: att inte överskrida minimikraven i EU:s regelverk, att lagstiftningen inte missgynnar danska företag, att vara flexibla och nyttja undantag då det är möjligt, att försöka nyttja andra alternativ än regelverk då det går, samt att inte införa nya regelverk innan satt deadline.

Vad är er tidsplan för att genomföra ovannämnda åtgärder?

Vi ligger på regeringen för att skyndsamt komma med förslag till riksdagen som ligger i linje med Tidöavtalets intention på området. Med det sagt ägs hanteringen av regeringen och någon tidsplan kan jag ej ge men som bekant har jag legat på ansvarig minister genom såväl skriftliga frågor som interpellationer.