Låt oss få dansa – även spontant!

Tänk dig en kväll på krogen. Du är glad, i gott sällskap, har precis avnjutit en god middag och kanske några öl. Plötsligt börjar din favoritlåt spelas. Visst lockar det att ta några danssteg?

Låt bli. Annars kan krogägaren straffas med böter – ja, till och med fängelse, i upp till sex månader. Dansen kan också leda till att företagets serveringstillstånd ifrågasätts, och ett förlorat serveringstillstånd är en dödsstöt för många restauranger och nattklubbar.

I Sverige krävs det nämligen tillstånd för offentlig danstillställning, och som sådan räknas det om du tar dig en spontan svängom på den lokala puben. Ser personalen dig korsa lokalen med ett allt för rytmiskt rörelsemönster måste de därför omedelbart försöka få dig att upphöra att röra dig i takt med musiken.

Danstillstånd söks hos polismyndigheten och kostar 700 kronor. Tillståndskravet är absolut, vilket innebär att det omfattar alla offentliga danstillställningar oavsett art eller omfattning – det spelar alltså ingen roll om det handlar om en klubbkväll för flera hundra personer eller en gammeldanseftermiddag för en handfull pensionärer.

Visst låter det som ett hopplöst stelbent och omodernt regelverk? Det tycker riksdagen också. Redan våren 2016 uppmanade man i en skrivelse regeringen att se till att danstillståndet slopades, men ännu är spontandans på krogen förbjudet.

Under förra året föreslogs en lagändring som skulle innebära att tillståndskravet lättades något, men krav på tillstånd ska fortfarande gälla om viss risk föreligger med hänsyn till ordning och säkerhet. Förslaget fick hård kritik i remisser från många håll, däribland Näringslivets Regelnämnd NNR och Visita, för bland annat bristande konsekvensutredning och allt för låg inverkan på företagens regelbörda.

Vad som menas med viss risk kan bli svårt att utröna, och många företagare kommer säkerligen fortsätta att söka tillstånd för att vara på den säkra sidan, i synnerhet med tanke på vilka konsekvenser ett misstag kan få på verksamheten framtid.

Restauranger och nattklubbar omfattas av rad lagar och regelverk som berör ordning och säkerhet. Alkohollagen ger kommunerna rätt att begränsa verksamheters omfattning och öppettider för att upprätthålla ordningen på krogar med serveringstillstånd, och möjlighet att kräva ordningsvakter. I samband med beviljande av serveringstillstånd har både polisen, räddningstjänst och miljöförvaltningen normalt rätt att uttala sig om risker för den allmänna ordningen, besökarnas säkerhet och påverkan på omgivningen.

Det finns alltså gott om möjligheter att upprätthålla säkerheten på restauranger och nattklubbar ändå. Det enda danstillståndet tillför är kostnader, krångel och byråkrati för den enskilde företagaren.

Kravet på danstillstånd infördes i ordningslagen 1956, då okontrollerade möten mellan unga män och kvinnor till musik skrämde tidens vuxenvärld. 2019 borde vi ha lämnat den typen av moralism bakom oss. Alla mår vi bra av en spontan svängom nu och då.

Peter Simonsson är företagare och VD