Kommunerna måste marschera ikapp om gårdsförsäljningen

Sedan lagen om gårdsförsäljning trädde i kraft har 91 tillverkare fått tillstånd att sälja alkohol – men både förutsättningarna och reaktionerna har sett väldigt olika ut. Vissa bryggerier jublar och slår försäljningsrekord, andra gav upp efter några veckor – eller brydde sig aldrig om att söka.

Mycket verkar det ha berott på var i landet företaget är verksamt. Medan några kommuner satte en ära i att ta emot tillståndsansökningar så snart det var juridiskt möjligt, tävlade om att ta ut lägst ansökningsavgift och processade ansökningarna så snart det bara var möjligt meddelade andra redan innan lagen trädde i kraft att man knappast skulle hinna hantera några ansökningar i tid till sommarens försäljning.

Det är talade på många sätt. Formellt är reglerna lika, men företagens förutsättningar är ändå som natt och dag.

Att villkoren för att få lova att sälja alkohol enligt den nya lagen är byråkratiska i överkant är nog de flesta dock överens som. En kunskapshöjande aktivitet om minst trettio minuter som måste genomföras på plats och inkludera information om alkoholens skadeverkningar kräver mycket av små producenter med få – om några – anställda, och motsvaras inte av kraven på någon annan aktör med möjlighet att sälja alkoholhaltiga drycker. Det finns milt uttryckt utrymme för förbättring.

Nyligen överlämnade också Förenklingsrådet som berör alkoholservering och försäljning: Att det så kallade matkravet för att få tillstånd att servera alkohol slopas.

Förenklingsrådet föreslår att kravet på att serveringsställen måste ha ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt erbjuda lagad eller på annat sätt tillredd mat för stadigvarande serveringstillstånd av alkohol till allmänheten slopas. Detsamma gäller kravet på att serveringsställen ska erbjuda ett lämpligt antal sittplatser för matservering.

Om förslaget går igenom innebär det att företagen får större flexibilitet och frihet att själva få bestämma om mat ska serveras, vilket utbud som ska erbjudas och när den ska serveras. Det möjliggör dessutom nya affärskoncept, exempelvis vinbarer, cocktailbarer eller gastropubar som vill kunna erbjuda alkoholservering utan att driva full restaurangverksamhet.

Både gårdsförsäljningen och slopat matkrav är sådant som NNR tillsammans våra medlemmar har stridit för länge. Reglerna på området är stelbenta och otidsenliga, och rimmar illa med hur vi umgås, reser och upptäcker mat och dryck idag. De har också försvårat för många entreprenörer som vill skapa nya produkter och upplevelser, och locka nya kunder och besökare till sina regioner – runt om i hela Sverige. Goda exempel finns i vårt närområde – i Finland liberaliserades lagstiftningen kring försäljning och servering av alkohol betänkligt och farhågorna om ökad totalkonsumtion har hittills kommit på skam.

Nu återstår att se till att förslagen genomförs fullt ut och lika i hela landet. Vi kommer från NNRs sida att följa utvecklingen noga.