“Jag vill ju göra rätt”

För mig som lantbruksföretagare är viktiga frågor att jobba med just nu den akuta situationen för landets mjölkbönder, jordbrukspolitiken, en nationell livsmedelsstrategi, konkurrensvillkor, skattepolitik och företagsutveckling på landsbygden. Men också förutsättningarna för förnybar energi, en hållbar rovdjursförvaltning och ett rimligt vattendirektiv.

Många skilda frågor, men en röd tråd: Regelförenkling. På en genomsnittlig gård omfattas lantbruket av cirka 400 regelkrav. Vi lantbruksföretag är ofta små företag, vanligtvis utan de resurser som krävs för administration och som företag med många anställda har.

Sverige är ett land med bra förutsättningar för livsmedels- och energiproduktion. Vi har god tillgång på mark och rent vatten och vårt klimat gör att grödor och djur blir mindre utsatta för sjukdomar och skadegörare. Sättet vi producerar våra livsmedel på gör dem säkra för konsumenten bland annat tack vare salmonellafrihet och en sedan länge restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen. Vi har dessutom kommit långt när det gäller djuromsorg och miljöhänsyn jämfört med våra konkurrentländer och den nordiska djurhållningen är enligt FN världens bästa när det gäller klimatpåverkan. Ändå importerar vi en stor del av det vi äter. Naturvårdsverket visar att svenskarnas klimatavtryck i andra länder växer och där är den importerade maten den störta boven.

Vi svenska bönder är stolta över vår goda djuromsorg, vår höga miljönivå och våra säkra livsmedel som vi kan erbjuda tack vare salmonellafrihet och låg antibiotikaanvändning. Men våra produktionsvillkor är mycket tuffare än våra utländska kollegors, med ett system där vi riskerar att gå back på varje krona vi tjänar. Det äventyrar hela den svenska livsmedelsproduktionen.

Ett sätt att förbättra konkurrensen är att se över de regelsystem vi har i dag. Frågor som alltid behöver ställas är: Behövs den här regeln? Kan man uppnå det man vill på annat sätt? Hur påverkas ekonomin för de företag som denna regel kommer att gälla för?

Vad vi är ute efter är mer av målstyrning istället för detaljstyrning. Landet Sverige kan helt enkelt inte dra på sig kostnader som vi inte kan ta ut på marknaden. Därför att det är en marknad som är konkurrensutsatt. En absolut förutsättning för att kunna få en rättvis konkurrenssituation är naturligtvis att vi har ett regelverk som inte avviker från reglerna i de länder vi konkurrerar med. Här kan man lugnt säga att vi har en bit kvar.

Regelverket behöver alltså förenklas. Men det räcker inte om tillsynen och kontrollen av regelverket inte fungerar. Företagare bemöts alltför ofta som en potentiell lagbrytare istället för som kund eller samarbetspartner. På Förenklingsresan som LRF genomförde med Jordbruksverket var detta en av företagarnas starkaste upplevelser, och den synpunkt som återkom oftast under resans gång. Jag tycker att det borde ingå i myndigheternas uppdrag att medverka till att utveckla näringslivet. Det är också viktigt med en bra avvägning mellan myndigheternas roll i fråga om information, service, rådgivning och kontroll och tillsyn.

I väntan på ett modernt och konkurrenskraftigt regelverk har LRF tagit fram verktyget Miljöhusesyn för att underlätta regelkollen för den enskilda företagaren. Miljöhusesyn gör att jag som lantbrukare kan få överblick över regelfloran och hålla koll på de lagar som styr just det egna företagets verksamhet. Därigenom är det lättare att säkerställa att man uppfyller alla krav. För jag vill ju göra rätt. Miljöhusesyn är ett bra och effektivt verktyg som jag hoppas inte kommer att behövas framöver.

Annika Bergman är lantbruksföretagare och delägare i Elgesta Förvaltning AB.