Stoppa utvisningarna av global eftertraktad arbetskraft

Stockholms Handelskammare har sedan hösten 2016 drivit på för att så snabbt som möjligt stoppa utvisningarna av eftertraktad arbetskraft. Det handlar om talangfulla individer som valt att komma till Sverige för attraktiva arbetsmöjligheter, men som efter flera år i Sverige har fått utvisningsbeslut.

Det innebär personliga tragedier för de individer och anhöriga som drabbas av utvisning. Snabbväxande svenska företag försätts i kris när deras medarbetare utvisas och samtidigt skadas Sveriges konkurrenskraft.

Arbetskraftsinvandring ska underlätta Sveriges kompetensförsörjning, men det rådande regelverket och rättstillämpningen får i stället snarast motsatt konsekvens. De otaliga utvisningsfall som uppmärksammats under en längre tid visar att systemet inte fungerar och att vi utvisar personer med eftertraktad kompetens och bra jobb. Dessa personer försörjer sig själva, bidrar till Sveriges tillväxt och har dessutom en global arbetsmarknad.

Bristerna i systemet riskerar i förlängningen att leda till att företag helt eller delvis flyttar från Sverige. Det råder nu ingen som helst tvekan om att svensk konkurrenskraft försämrats på grund av regeloredan.

Beskedet om utvisningen av programmeraren Tayyab Shabab blev startskottet för Handelskammarens arbete att få stopp på de orimliga utvisningarna. Tayyab var dessvärre inte ensam om att orättfärdigt få besked om att lämna landet.

Utvisningsbesluten av arbetskraftsinvandrare har ökat dramatiskt de senare åren. År 2009 avslogs endast 0,8 procent av alla ansökningar om förlängning, år 2016 hade siffran stigit till tio procent och under första halvåret 2017 ökat till 18 procent. Bakom avslagen om förlängt arbetstillstånd ligger allt för ofta bagatellartade avvikelser från gällande kollektivavtal. Det har exempelvis rört sig om personer vars jobb har utannonserats på fel sätt, som har haft fel försäkring eller som under en period har tjänat några hundralappar för lite i lön jämfört med gällande kollektivavtal.

De främsta orsakerna till den höjda avslagsfrekvensen är att riksdagen år 2014 beslutade om en ny bestämmelse i Utlänningslagen, med formuleringen att arbetstillstånd ska återkallas vid avvikelser från de utsatta villkoren. Det, i kombination med ett avgörande i Migrationsöverdomstolen år 2015, är upprinnelsen till Migrationsverkets strikta rättstillämpning.

Handelskammaren gjorde regeringen varse om utvisningsproblematiken under hösten 2016. Riksdagsrepresentanter från samtliga partier informerades under samma tid. I november 2016 ställde sig samtliga partier i riksdagen bakom ett förslag om att låta den då pågående utredningen få ett tilläggsdirektiv om att utreda frågan och lämna eventuella förslag på åtgärder.

Inget tilläggsdirektiv antogs och den 15 december 2016 överlämnade utredningen sitt betänkande Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) till regeringen. Regeringen valde att gå vidare med ett av utredningens förslag, så kallad självrättelse. Förslaget innebär att arbetsgivare ges möjlighet att i efterhand korrigera eventuella brister i anställningsvillkoren, innan påpekande från Migrationsverket.

Handelskammaren välkomnade förslaget, men poängterade att förslaget inte var tillräckligt för att lösa utvisningsproblematiken. Många aktörer framförde att det kan förekomma situationer när arbetsgivare och arbetstagare först blir varse om en brist efter Migrationsverkets påpekande.

Att återkalla tillstånd för arbetsgivares mindre förseelser ger allvarliga konsekvenser för arbetskraftsinvandrare vilket drabbar arbetsgivare och legitimiteten för regelverket. Handelskammaren har påpekat att detta problem kräver ytterst skyndsamma åtgärder: proportionaliteten behöver stärkas och lagändring krävs för att motverka att mindre brister leder till utvisning.

I juni år 2017 gav regeringen en utredare i uppdrag att stärka proportionaliteten och att säkerställa att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av mindre fel. Parallellt med utredningen lämnade riksdagsrepresentanter ett förslag om att ändra lagen, som Handelskammaren och andra aktörer framfört. Dock föll lagförslaget i efter Lagrådets kritik.

Handläggningstiderna för arbetstillstånd hos Migrationsverket fortsatt orimligt långa, framför allt vad gäller ansökningar om förlängning av arbetstillstånd. Under 2016 var den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångstillstånd 167 dagar och förlängningsärenden hade en genomsnittlig handläggningstid på 225 dagar. Den långa väntan på beslut sätter käppar i hjulen för företagens förmåga att rekrytera och behålla medarbetare. Osäkerheten och ovissheten kring besluten påverkar även produktiviteten negativt hos de personer som inväntar beslut om att fortsätta arbeta i Sverige.

I en kunskapsintensiv region av Stockholms kaliber är bristen på kompetent arbetskraft ständigt närvarande. Arbetskraftsbristen i Stockholm har nu nått de högsta nivåerna på tio år. Sett i det ljuset är arbetskraftsinvandringen en viktig del av Stockholms läns kompetensförsörjning, särskilt vad gäller yrken inom IT-området.

Rekrytering av arbetskraftsinvandrare har en positiv påverkan på företags förmåga att skapa samhällsekonomiska värden. Omsättningsnivåerna ökar, internationaliseringsgraden ökar, lönenivåer ökar och produktivitetsnivåerna ökar, visar en rapport från Svenskt Näringsliv (Arbetskraftsinvandringens betydelse för svenska företag). För enskilda företag innebär arbetskraftsinvandringen att nyckelpersoner med specialistkompetens anställs så att företagen kan fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.

Vi behöver ett effektivt, ändamålsenligt och rättssäkert system för arbetskraftsinvandring. Systemet för arbetskraftsinvandring ska underlätta både för arbetsgivare med behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeland, och för tredjelandsmedborgare som vill komma till Sverige för att arbeta.

Även om det mest akuta problemet med de onödiga utvisningarna troligtvis kommer att lösas under våren 2018, finns det fortfarande stort utrymme att förbättra och effektivisera systemet. Här har vi en lång väg kvar.

Charlotte Olsson är näringspolitisk expert på Stockholms handelskammare.