Svennes kartläggning visar stora skillnader mellan kommunerna

Varför kostar miljötillsynen tillsynen av en bensinstation 440 procent mer i Halmstad än i Höganäs? Det undrade Svenne Gudmundsson, bensinmacksägare i just Halmstad, och gjorde en kartläggning av olika tillsynsavgifter som påverkar bensinsmacksägare i tjugo kommuner.

Berätta, vad var det som fick dig att börja fundera på skillnaderna mellan kommunerna?

Vi äger en Circle K-mack i Halmstad och har i tio år funderat på hur prissättning funkar i kommun gällande tillsyn och tillstånd. Jag är också ordförande för Sveriges servicestationer och träffar mycket kollegor på så sätt där vi ser stora skillnader i villkoren för hur våra verksamheter behandlas – och upplever ibland riktiga orättvisor.

Min station i Halmstad har biltvätt och miljötillstånd – samma upplägg som kollegan i Höganäs. Ändå är tillsynen 440 procent dyrare men tillsyn i Halmstad än i Höganäs.

Hur kan det skilja sig så mycket?

Det grundar sig tydligen i två saker: Dels har kommunerna rätt att sätta vilka timpriser de vill och Halmstads priser är 500 kronor i timmen dyrare. Men är de 500 kronor bättre?

Dels tar samma tillsyn, med samma förutsättningar, baserade på naturvårdsverkets riktlinjer, väldigt olika mycket tid i anspråk. Tillsyn tar mellan 3 och 18 timmar, 3 i Höganäs och 18 i Halmstad.

Men vad gör att ni får betala för 18 timmar?

Det undrar vi också. Jag begärde ut och fick en lista, men blev inte mycket klokare för det.  De där timmarna inkluderar bland annat förberedelser och utskrivande av protokoll – något som borde vara samma sak. Det inkluderar också transport, men det tar tjugo minuter att gå till macken från Rådhuset.

Nu har de tagit beslut att sänka tidsåtgången från 18 till 12 timmar nästa år. Men vad gör de då mindre nästa år då? Det får jag inget svar på.

Vad tänkte du när du såg det?

Det fick mig att känna att frågan hanterades ganska oseriöst och att jag ville gå till botten med detta. Så jag jämförde 20 kommuner och konstaterade att det finns klara, oförklarliga skillnader.

Den undersökning jag har gjort är dessutom unik i så mån att jag använder faktiskt fakturerat belopp, inte riktpriser från kommunernas hemsida.

Varför tror du att det ser ut så?

Politikerna vill en sak och de vill oftast väl. Intentionerna är tydliga. På hemsidan pratas det om vikten av effektivitet, om självkostnadspris osv. Men sen tar tjänstemännen över och då svävar det i väg. Ibland verkar det som att de utgår ifrån vad de behöver få in och räknar då baklänges.

I stället borde man kanske fråga: Vad är rimligt? vad ska vi göra? hur gör andra kommuner och kan vi samarbeta med andra? Hur gör vi det enkelt, bekvämt och förutsägbart? Vad kan du förvänta dig av din kommun?

Sen finns det ytterligare en dimension och det är förtroende. När företrädarna för kommunen kommer borde jag som företagare känna ”Så bra, nu kommer de, nu kan jag få hjälp och ställa den där frågan jag har gått och funderat på”. I stället blir det så att många känner osäkerhet och rädsla, men upplever inte att det finns någon förutsägbarhet i kontrollerna.

Vad hoppas du att kartläggningen ska få för effekt?

Vi arbetar på flera fronter med att träffa beslutsfattare för att visa resultaten och berätta hur det påverkar oss. Jag tror det betyder mycket att vi företagare frontar med verkliga exempel och sen kan vi får stöttning av att samarbeta genom exempelvis NNR med sin samlade bild och kompetens.  Vi behöver hjälpa varandra att bli bättre. Alla bara klagar så det riskerar att rinna av. Men man måste ha en motpart som lyssnar.