Regelförbättringar som främjar svensk konkurrenskraft och tillväxt

SVCA är nya medlemmar i NNR och i deras första inlägg på Regelbloggen presenterar de sina tankar och förslag om hur den svenska ekonomiska tillväxten kan öka via några rejäla regelförbättringar för deras sektor.

Private equity och venture capital, eller riskkapitalfonder i dagligt tal, är en del av det ekosystemet för kapitalförsörjning till svenska företag och aktörerna investerar generellt sett i onoterade bolag.

Under de senaste tio åren har mer än 1 000 svenska företag fått private equity-investeringar, vilket sammanlagt motsvarar ca 150 miljarder kr. Det är ungefär lika mycket som de totala börsnoteringarna på Nasdaq Stockholm under samma period.  Dessa 1 000 företag har haft över 270 000 anställda i Sverige, vilket utgör 7,5 procent av alla svenska privatanställda. Enligt Copenhagen Economics hade svenskt BNP idag varit 6 procent lägre utan dessa investeringar.

För att möjliggöra fler investeringar i svenska företag och svensk ekonomi behövs omgående ett tydligare och mer förutsägbart närings- och skatterättsligt regelverk som gör att fler venture capital och private equity – fonder både kan investera och etablera sig här. SVCA har därför tagit fram sju punkter som vi tycker borde prioriteras för att få till stånd bättre tillväxt.

Stärk Sveriges konkurrenskraft – modernisera statsförvaltningen
Konkurrensen om kapital och investeringar är i dag global, vilket innebär att statens roll kring investeringsfrämjande och kapitalförsörjning behöver ses över eftersom nuvarande ordning inte är ändamålsenlig. Sverige importerar kapital till skillnad från många andra europeiska länder. Investerare lockas till länder där förutsägbara och konkurrenskraftiga spelregler finns. Sverige har under lång tid setts som en trygg investerarnation men detta håller på att förändras till följd av politiska utspel på framförallt skatteområdet.

I statsförvaltningen ligger ansvaret för förutsägbara och konkurrenskraftiga spelregler för skatter och finansmarknadsreglering inom Finansdepartementets område, samtidigt som Utrikes- och Näringsdepartementen ansvarar för operativt främjandearbete – dock utan mandat att kunna förändra grundförutsättningarna för att öka Sveriges attraktionskraft. Stuprören gör att tillsyns- respektive främjandemyndigheter inte arbetar utifrån ett helhetsperspektiv. Detta innebär att det uppstår betydande målkonflikter.

Inför en bolagsform som fungerar för venture capital och private equity-fonder, såsom de flesta välutvecklade ekonomier redan har gjort.
Dagens juridiska strukturer med aktiebolag, kommanditbolag, investmentbolag osv är inte helt enkla att använda för venture capital- och private equity-fonder. Genomför därför det förslag till förenklat ramverk för bolagsmodell utifrån Fondutredningens förslag men omfatta även private equity och venture capital-fonder . Betänkandet ligger fortfarande kvar hos Finansdepartementet, samtidigt som andra länder redan aktivt marknadsför motsvarande reform för att stimulera etablering av fonder i sina hemländer.

Även i Sverige bör huvudregeln vara att kapitalvinstbeskattning sker i investerarens hemland om inte annat är reglerat i dubbelbeskattningsavtal
Det är i huvudsak institutionella investerare (t.ex. pensionsfonder) som investerar i venture capital och private equity-fonder för att skapa avkastning. T.ex. så ska pensionstagarnas pengar beskattas när pensionen tas ut i pensionärens hemland. Inte i Sverige när pensionspengarna står på tillväxt. Anledningen till att venture capital och private equity-fonder köper och äger företag via en bolagsstruktur är bl.a. för att undvika att investerares utdelning och vinster inte ska innehållas genom s.k. källskatt. Flera länder i Europa har ett fungerande regelverk rörande detta, där källskatt på vinst och utdelning inte ska påföras under vissa förutsättningar. Huvudregeln bör vara att kapitalvinstbeskattning sker i investerarens hemland om inte annat är reglerat i dubbelbeskattningsavtal. Kupongskatteutredningen bör omgående få ett tilläggsdirektiv att förtydliga lagstiftningen så att kupongskatt (källskatt för utlandsbosatta och utländska investerare) undanröjs i de fall utdelningar betalas till juridiska personer i länder som Sverige redan har dubbelbeskattningsavtal med.

Verksamheter som är skattebefriade i Sverige ska inte beskattas för att de är utlandsregistrerade
Ca 80 % av kapitalet i venture capital och private equity-fonder med svensk anknytning kommer från internationella institutionella investerare. Liksom AP-fonderna inte betalar skatt i Sverige kommer utländska motsvarigheter aldrig investera i private equity och venture capital-fonder om de måste betala kapitalvinstskatt. En förutsättning bör vara att om Sverige har ett dubbelbeskattningsavtal som innehåller informationsutbytesregler med registreringslandet i fråga så att Skatteverket kan granska verksamheten på ett adekvat sätt.

Full neutralitet ska råda mellan venture capital samt private equity-fonder och andra värdepappersfonder
Det måste råda skatteneutralitet mellan olika fondtyper. Det måste också råda skatteneutralitet mellan direkt och indirekt ägande av aktier så att skatt inte på ett oavsiktligt sett blir handlingsdirigerande. Neutralitet i beskattning leder per definition inte till någon förlust av skatteintäkter. Därtill öppnas möjligheten till en växande service- och rådgivningsindustri knuten till private equity-fonder förlagda i Sverige upp för en breddad skattebas. För varje anställd inom private equity sektorn i Sverige skapas 4–5 lokala jobb inom högkvalificerad rådgivning.

Utgångspunkten måste vara att fondens bolag och ägare beskattas, inte fonderna i sig
Generellt beskattas inte fonder; istället betalar företagen som fonderna äger skatt (som alla andra företag) och fondens ägare betalar skatt på den vinst som kan uppstå när de säljer innehavet i bolaget eller får utdelning från fonden. Om riskkapitalfonder beskattas därutöver kommer trippelbeskattning uppstå och ingen riskkapitalfond kommer någonsin etableras i Sverige. Detta innebär att lagstiftning måste förtydligas så att venture capital och private equity-fonder inte ska betala bolagsskatt när den säljer ett företag med vinst.

Undanröj osäkerheter genom att förtydliga så att det generella undantaget från moms för finansiella tjänster omfattar venture capital och private equity-fonder.
Finansiella tjänster är generellt undantagna från moms men rättsläget är osäkert för private equity- och venture capital-fonder och deras rådgivningsverksamhet.  Institutionella investerare och private equity- och venture capital-fonder måste veta vad som gäller därför krävs ett förtydligande i momslagen så att de explicit omfattas av undantaget. Ökar investerarnas kostnader med 25 % blir Sverige så pass oattraktivt att inga fonder kommer att kunna etablera sig här. Många länder inom EU har regler som explicit undantar dessa tjänster.

Genomförs dessa ovannämnda förändringar så har vi mycket bättre förutsättningar för att dels klara den svenska ekonomin och dels för att ge nystartade bolag en god chans att kunna konkurrera på en global marknad.

Läs gärna mer om SVCAs förslag på www.svca.se

Isabella de Feudis är VD för SVCA
Elisabeth Thand Ringqvist är styrelseordförande för SVCA