Stoppa detaljregleringar av krediter

Sedan finanskrisen 2008 har det pågått ett regleringsarbete i syfte att värna den finansiella stabiliteten i ekonomin. Arbetet med bankregleringen är nu väl genomförd – de svenska bankerna står starka. Den finansiella stabiliteten är därmed säkrad. I takt med att hushållens skuldsättning fortsatt öka, något som till stor del kan förklaras av historiskt låga räntor, snabb befolkningsutveckling och en dysfunktionell bostadsmarknad, har regleringsvågen fortsatt, men nu med blicken riktad mot hushållens och företagens krediter.

Kreditregleringarnas bidrag till att stärka den finansiella stabiliteten är närmast försumbar, ändå ökar kreditregleringarna kraftigt. I början av december gav regeringen sitt godkännande till Finansinspektionens förslag om skärpt amorteringskrav för bolån. Riksdagen beslutade nyligen om ett långtgående mandat till Finansinspektionen att, efter regeringens godkännande, kunna införa ytterligare detaljregleringar av hushållens och företagens krediter genom så kallade makrotillsynsåtgärder. Sammantaget är svensk kreditreglering av hushåll och företag på väg att bli mer omfattande än det tidiga 80-talets överreglering av finanssektorn.

Gömt i regeringens förslag om ”Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor” finns förslaget om så kallad utökad föreskriftsrätt för kredithanteringen. Förslaget ger Finansinspektionen befogenhet att i detalj reglera hur bankerna ska sköta sin utlåning till företag och bostadsköpare. Regeringen har nu lagt förslaget på riksdagens bord. Det är av stor vikt att ett sådant utökat mandat inte stör kredittillförseln ytterligare.

Att, med en instabil bostadsmarknad och efter nyligen införda amorteringskrav, ytterligare reglera vem som får och vem som inte får, och hur man får, låna till sin bostad är problematiskt. Att därtill gå vidare och börja detaljreglera hur bankerna sköter sin kreditgivning till företag är djupt olyckligt.

Därför har Bankföreningen gjort en framställan till riksdagens finansutskott. Där uppmanar vi dels att FI:s förslag ska åtföljas av en konsekvensutredning som närmare beskriver de effekter på kreditförsörjningen som föreskrifterna kan medföra och dels att regeringens medgivande ska inhämtas innan Finansinspektionen kan införa föreskrifter som bedöms vara långtgående och som kan påverka kreditförsörjningen negativt.

Det är med andra ord hög tid att stoppa fortsatta detaljregleringar av hushållens och företagens krediter. Befintliga regleringar behöver ses över och Finansinspektionen behöver få styrning, via regleringsbrevet, att prioritera och fokusera på den finansiella stabiliteten.

Åsa Arffman är chefsjurist på Svenska Bankföreningen