Tjänstemännen bakom regelförenklingsarbetet: Håkan Hillefors

Håkan Hillefors är Departementsråd och chef för enheten för näringsliv, innovation och marknader. Regelbloggen har intervjuat honom för att höra mer om hans uppgift och hur departementet arbetar för regelförbättring.

Vad är din roll på departementet?

Jag är Departementsråd och chef för enheten för näringsliv, innovation och marknader. Min enhet är en av Klimat- och näringslivsdepartementets två näringspolitiska enheter och vi ansvarar för den horisontella näringspolitiken. Det innebär att vi bland annat ansvarar för innovationsfrågor, statsstöd, konkurrens, kapitalförsörjning, entreprenörskapsfrämjande inklusive start up och scale up frågor samt självklart förenklingsfrågorna. Jag är huvudman för Tillväxtverket, Bolagsverket, Vinnova, PRV och Konkurrensverket samt uppdragen till bland annat Almi och RISE.

Hur stor del av din tid går åt till regelförenklingsfrågor?

Det varierar över tid och givet bredden på mitt uppdrag blir det ibland kanske inte så mycket tid som jag vill lägga eller som frågan förtjänar.

Vilka frågor inom regelförenklingsområdet ligger på ditt/departementets bord just nu?

Just nu följer vi EU:s omnibus-arbete samtidigt som vi försöker göra någon form av bokslut på mandatperiodens arbete. Parallellt med det arbetar vi också med hur vi vill fortsätta utveckla förenklingsarbetet och vi ser mycket fram emot rapporterna från Statskontoret, Tillväxtverket och ’Kommunutredningen’ som jag hoppas ska ge oss bra underlag att ta de här viktiga frågorna vidare. Apropå EU så har kommissionen också nyligen beslutat om en rådsrekommendation som handlar om arbetet med regulatoriska sandlådor. Den presenterades tillsammans med Innovationsförordningen och ska nu förhandlas. Rätt använt tror jag att regulatoriska sandlådor skulle kunna bli ytterligare ett viktigt verktyg att använda i förenklingsarbetet.

Vad är näringsdepartementets viktigaste roll i förhållande till övriga departement när det gäller det dagliga regelförenklingsarbetet?

Vår viktigaste roll är att samordna förenklingsarbetet och driva oss själva och våra kollegor på de andra departementen framåt för att åstadkomma ytterligare förenklingar.

Vilken anser du vara den största framgången i arbetet under innevarande mandatperiod?

Förutom att vi har fått Implementerings- och Förenklingsråden på plats tycker jag kanske att den största framgången är att fler förstår hur viktigt det är att förenkla för företag för att stärka svensk konkurrenskraft. Här har de breda förenklingsuppdragen till ett stort antal myndigheter hjälpt till och haft en viktig roll. Det är ju det som förenklings- och näringspolitiken i stort ytterst handlar om. Ett konkurrenskraftigt näringsliv är grunden för möjligheterna att utveckla samhället i övrigt. Det måste vara enkelt att starta, driva, växla upp eller ner, men också att avveckla företag. Oavsett om det är en snabbväxande Ai-start up, ett deep tech bolag med år av forskning bakom sig eller ett lokalt verkstads- eller tjänsteföretag är det otroligt viktigt att det är enkelt att förstå och efterleva regelverk och att regelverken är ändamålsenligt utformade. Ju enklare det är desto starkare blir företagen och desto snabbare växer de verksamheter som vill det.

Vilka frågor ser du som stora möjligheter respektive utmaningar under kommande mandatperiod, sett ur ett tjänstemannaperspektiv?

Som tjänsteman är min uppgift att genomföra regeringens politik och de prioriteringar det inkommande statsrådet har på sin agenda. Med det sagt vore det roligt om en inkommande regeringen vill fortsätta förenklingsarbetet så vi bibehåller framdriften vi haft under mandatperioden. Det finns mycket kvar att göra och som kanske inte behöver skilja sig åt oavsett vilken sammansättning en ny regering har. Men som sagt, som tjänsteman är det ytterst min uppgift att genomföra sittande regerings politik.