Återinför inte revisionsplikten
Kravet för mindre aktiebolag att anlita en revisor avskaffades 2010. Syftet var då att minska företagens administrativa kostnader och göra det möjligt för mindre företag att köpa de revisions- och redovisningstjänster som de har behov av för sin verksamhet istället för att tvingas betala för något de inte behöver. Det svenska undantaget från revisionsplikt är mindre omfattande än i andra länder. För att undantas krävs det idag att ett aktiebolag har lägre nettoomsättning än 3 miljoner kronor, mindre än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller färre än fyra anställda. Inom EU är det möjligt att undanta företag som har en balansomslutning som inte överstiger 4 miljoner euro, en nettoomsättning som inte överstiger 8 miljoner euro och som inte har fler än 50 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret.
Slopandet av revisionsplikten var en framgångsrik reform. Tillsammans med att kravet på kapital för att starta ett aktiebolag sänkts till 25 000 kronor och de relativt goda tiderna har det bidragit till att det startats många nya bolag i Sverige. År 2010 fanns det 365 000 bolag och idag finns det drygt 720 000 aktiebolag, nästan en fördubbling.
Sedan en utredning som tillsattes av förra regeringen, Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34), lyft frågan är tyvärr revisionsplikten återigen på bordet.
Utredningen har nu varit på remiss och det har framförts starka argument mot återinförande av revisionsplikten för alla aktiebolag. Svenskt Näringsliv framhöll i sitt remissyttrande att ett återinförande av revisionsplikten skulle innebära en generell försämring av företagandets förutsättningar och en ökning av den administrativa börda som bärs av den stora majoriteten hederliga företag. Flera andra näringslivsorganisationer har framfört liknande synpunkter. Bland dessa kan nämnas revisorsorganisationen FAR, som i sitt yttrande anför att de är tveksamma om en återinförd revisionsplikt för de minsta bolagen står i proportion till den avsedda nyttan. Myndigheterna Bolagsverket, Revisorsinspektionen och Tillväxtverket är också tveksamma till krav på revision för alla aktiebolag. Om revisionsplikten återinförs skulle Sverige tillsammans med Cypern bli de enda länderna i EU som ställer krav på att alla aktiebolag ska anlita en revisor.
Regeringen Kristersson har starkt fokus på att bekämpa brottsligheten, vilket är positivt. Den samlade kostnaden för brottsligheten mot svenska företag uppgår till 100 miljarder kronor per år enligt Svenskt Näringslivs rapport ”Brottslighetens kostnader”.
Men det finns en övertro på vad revisionen, som ju sker i efterhand, kan bidra med till brottsbekämpningen. En comeback för revisionsplikten riskerar att bli en tandlös åtgärd vars främsta konsekvens blir att företagens kostnader ökar med 11 miljarder kronor. Regeringen bör leta efter effektivare verktyg.
Sverige borde istället anpassa undantaget till de högsta gränsvärden som gäller enligt EU-lagstiftningen så att fler företag omfattas. Mindre företag bör utefter de egna förutsättningarna själva få bedöma sitt behov av revision. En sådan reform skulle sänka företagens kostnader och innebära en tidsbesparing och en regelförenkling. Konkurrenskraften för svenska företag skulle stärkas och mindre företag ges större möjligheter att växa. Om undantaget från revisionsplikt sätts till EU:s maximala gränsvärden kan kostnaderna minska väsentligt för företagen, med upp till en miljard kr per år. Detta förslag från Svenskt Näringsliv finns med i NNRs rapport Näringslivets prioriterade regelförbättringsförslag.
Claes Norberg
Redovisningsexpert Svenskt Näringsliv
Läs mer om NNRs förslag här.
NNR 40 år: Regler för strukturomvandling
På lång sikt är teknisk utveckling den kanske viktigaste bidragande faktorn till mänsklighetens ökade välstånd, men den pågående digitaliseringen och digital innovation handlar förutom ny teknik också om arbetssätt och, i allt högre grad, regelverk. Sedan ekonomen Robert Solow på 1980-talet frågade sig varför han såg den nya datortekniken överallt utom i produktivitetsstatistiken har det […]
”Det är inte fler regleringar och mer krånglig byråkrati som Europa behöver”
Inför det svenska ordförandeskapet har Regelbloggen talat med några av de svenska EU-parlamentariker som arbetar med regel- och företagsfrågor. Först ut är Jörgen Warborn. M/EPP. Hur arbetar du som EU-parlamentariker med frågan om bättre regelverk för företag?Är någon fråga särskilt viktig? Jag har sedan dag ett som EU-parlamentariker drivit linjen om minskad byråkrati och regelbörda […]
NNR 40 år: ”NNR är en ansedd aktör gentemot myndigheter och etablissemang.”
Med anledning av NNRs 40-årsjubileum har regelbloggen pratat med människor som spelat stor roll för organisationen under dess 40 år. Idag med NNRs före detta ordförande Gert Karnberger. Vad betyder NNR för dig? NNR och deras medlemmar representerar en mycket stor grupp organisationer och företag, det ger en väldigt tyngd och saklighet i kommunikationen. NNR […]
NNR 40 år: Regler, något att brottas med
Det vi oftast tänker på när vi hör ”regler” är krångel. Här i Blekinge var det exempelvis ett par som återuppbyggde en bastu på Guö, öppnade upp den för allmänheten att använda. Men så kom regelstyret och förkunnade att denna styggelse måste rivas. Byggd på helig mark. Det var Miljöförbundet, länsstyrelsen samt mark- och miljödomstolen […]
NNR 40 år: Företagandets villkor, för samhällets och framtidens skull
Att företagandets villkor är viktigt tål att påminna om, ofta. Minst lika viktigt är att påminna om varför det är viktigt: För att innovationer och experimenterandet som ett konkurrenskraftigt näringsliv har och ger, behövs – för framtidens skull. Ska vi klara den gröna omställningen och framtidens välfärdsutmaningar behöver vi ett näringsliv som satsar på att […]
NNR 40 år: “Utan NNR hade varje organisation och bransch haft en tyngre uppgift att klara jobbet på egen hand”
Med anledning av NNRs 40-årsjulbileum har regelbloggen pratat med människor som spelat stor roll för organisationen under dess 40 år. Idag med NNRs ordförande Ulf Lindberg. Vad betyder NNR för dig? Det unika med NNR är att man samlar hela näringslivet i en fråga som ständigt ligger topp tre när företagen själva får lista sina […]
NNR 40 år: ”NNR visar att det går att göra skillnad”
Med anledning av NNRs 40-årsjulbileum har regelbloggen pratat med människor som spelat stor roll för organisationen under dess 40 år. Idag med NNRs före detta ordförande Ulrik Wehtje. Vad betyder NNR för dig? Det arbete NNR bedriver är otroligt viktigt för mig, både i min tidigare roll inom organisationen och som företagare. Man har visat […]
NNR 40 år: Höga skatter och omfattande byråkrati håller tillbaka svenska företag
Med anledning av NNRs 40-årsjulbileum har regelbloggen bett några vänner av regelförbättring runt om i Sverige att gästblogga om regelförbättring och NNRs arbete. Först ut är Christian Ekström, VD för Skattebetalarnas Förening. Sveriges företag bygger vårt välstånd genom att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Men tillväxt skapas inte utan att gynnsamma förutsättningar för företagande finns på […]
Ge företagen förutsättningar att blomstra i sommar
Sommaren är här och för många av oss innebär det förhoppningsvis lite välförtjänt vila. Men inte för alla. För många företag är sommaren den viktigaste och också mest hektiska tiden på året. Vad skulle vi göra utan alla företag inom besöksnäring, livsmedelsproduktion, transport och andra branscher som förgyller vår sommar och semester? När pandemin härjade […]