Sjuka förslag om sjuklöneansvar

Erik Ageberg Av Erik Ageberg
05 februari 2018
 

Ett av regeringens mål under mandatperioden har varit att sjukpenningtalet ska vara högst 9,0 dagar i december år 2020. Sjukpenningtalet, som är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning, skiljer sig mellan kvinnor och män, geografi och mellan offentlig och privat sektor. Regeringen har konstaterat att sjukfrånvaron är oproportionerligt stor och ökar inom kommuner och landsting medan de små företagen enligt ministern är ”bäst i klassen”.

För att stoppa utvecklingen föreslog regeringen en ”rörlig avgift” där arbetsgivare skulle tvingas betala 25 procent av den försäkrades sjukpenning efter sjukskrivning i mer än 90 dagar. Eftersom regeringen tidigare slopat den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen skulle det inte finnas något slut på arbetsgivares medfinansiering av sjukpenningen. Förslaget skrotades lyckligtvis.

Nästa idé var en obligatorisk skyldighet för arbetsgivare att upprätta en plan för återgång i arbete när arbetstagaren varit sjukfrånvarande i 30 dagar. Liknande förslag har provats tidigare men utan framgång eftersom längre sjukskrivningar oftast beror på sjukdomstillstånd och omständigheter utanför arbetsgivarens påverkansområde. Regeringen har också föreslagit att vårdförsäkringar som tecknas av arbetsgivaren ska förmånsbeskattas, vilket givetvis skulle försvåra för arbetsgivare att ta detta ansvar.

Arbetsgivare har idag långtgående arbetsgivaransvar och ska aktivt arbeta för att förebygga sjukskrivningar. Arbetsgivare har också ett starkt intresse att ta detta ansvar. Enligt Försäkringskassan uppgick arbetsgivares kostnader för sjuklön till över 20 miljarder kronor (2016).

Utöver den principiella utgångspunkten att arbetsgivare endast ska betala ut ersättning för utfört arbete innebär sjuklöneansvaret en betydande risk och ovisshet för företagare som riskerar stora kostnadsökningar för sjuka medarbetare. Regeringens förslag innebär i praktiken en utökning av sjuklöneansvaret och därmed ökade risker för företag. Personalintensiva tjänsteföretag där personalkostnader är den största utgiftsposten påverkas i särskilt hög grad.

Regeringens förslag är exempel på regler som medför ökad osäkerhet, ökade kostnader och ökad administration – tre saker företagare brukar vilja undvika. Regeringen bör alltså begränsa sjuklöneansvaret – inte utöka det. Ett begränsat sjuklöneansvar för de minsta företagen skulle minska osäkerheten, kostnaderna och administrationen och kan därför leda till ökad lönsamhet och expansionsmöjlighet för småföretagen, och en ökad sysselsättningstillväxt.

Erik Gustaf Ageberg är näringspolitisk expert på Företagarna

Comments are closed.