Begripliga skatteregler – en rimlig begäran i ett land med ett skattetryck i världsklass

Magnus Bodö och Erik Wiger Av Magnus Bodö och Erik Wiger
16 november 2017
 

Att svenska skatteregler ter sig komplexa och svårbegripliga för gemene man kan nog de flesta skriva under på. Som verksamma jurister på området vill vi dock påstå att många regler framstår som än mer komplicerade och svårförståeliga när man fördjupat sig i dem. På gott och ont är vi inte ensamma om denna uppfattning.

Exempelvis uttryckte en av landets mest meriterade skattedomare under ett seminarium i våras att ”endast under korta ögonblick av klarhet upplever jag mig kunna få ihop systematiken i de så kallade 3:12-reglerna. Däremellan grumlar det ihop sig igen, och då återgår jag till att inte begripa hur det egentligen hänger ihop”.

Ett annat exempel kommer från självaste Lagrådet, som i sin remiss avseende de centrala delarna av lagstiftningen för omstruktureringar för bolag yttrade följande:

”Det kan till en början slås fast att de remitterade förslagen kännetecknas av mycket hög komplexitet. Även för en erfaren skattejurist torde det vara näst intill omöjligt att med ledning enbart av lagtexten bilda sig en uppfattning om vad reglerna innebär.”

Man tar sig för pannan. Lagrådet – några av Sveriges absolut högsta jurister – ansåg alltså att de regler de hade att uttala sig om, och som sedermera infördes, inte framstod som begripliga ens för erfarna skattejurister.

Det råder alltså inte någon tvekan om att dagens skatteregler kan vara oerhört knepiga även för den som ägnar hela dagarna åt att arbeta med dem.

Och ibland är det nog ofrånkomligt att det är knepigt. Vissa saker är helt enkelt komplicerade till sin natur.

Men sorgligt ofta är det komplicerat även när det gäller sådant som verkligen borde vara enkelt. Fråga en skattejurist vad en fastighet är för något och du kan få tre(!) helt olika svar, som samtliga är korrekta beroende på om man besvarar frågan ur ett fastighetstaxeringsrättsligt, inkomstskatterättsligt eller mervärdesskatterättsligt perspektiv.

Är det verkligen rimligt att kräva att en småföretagare ska kunna ”göra rätt” i en situation där inte ens experterna på området förstår regelverket fullt ut, eller när begrepp har olika innebörder beroende på i vilken del av skattesystemet man befinner sig?

Vi menar att frågan måste ses i ljuset av principen om ”nullum tributum sine lege” dvs. att skatt inte får tas ut utan uttryckligt lagstöd, och att principen inte tjänar mycket till om det är närmast omöjligt att begripa vad lagen faktiskt innebär.

Krångliga regler är en stor börda för företagare idag, och gör dessutom att färre vågar starta eget. Företag och företagare som råkar illa ut för att de misstolkat reglerna är alldeles för många. Och eftersom det är staten som påtvingar företagen dessa regler är det sannerligen inte för mycket begärt av de styrande politikerna att de tar sitt ansvar genom att låta arbetet med en förenkling av skattesystemet få högsta prioritet. Med ett skattetryck i världsklass kan det väl ändå inte vara att be om för mycket att skattereglerna åtminstone är begripliga?

Magnus Bodö och Erik Wiger är skattejurister på Skattebetalarnas förening

Comments are closed.