Hängde samhället med när mjölkbonden klev ut på världsmarknaden?

Suzanne Céwe Av Suzanne Céwe
13 mars 2017
 

De svenska mjölkföretagen har under de senaste decennierna utvecklats i samma snabba takt som övriga samhället. Vår kunskap om kvalitet och säkerhet inom livsmedel, djurvälfärd och vår påverkan på miljön har ökat. Regelbördan har successivt byggts på för att säkerställa att inga misstag begås. Myndigheters vilja att lägga till regler har dock varit större än ambitionen att ta bort eller förnya dem. För mjölkföretagaren har det inneburit en oproportionerlig ökning av regelbördan. Förutom alla vanliga regler för företag måste mjölkföretagaren vara väl insatt inom regelverken för djurskydd, naturvård, miljö, livsmedel samt EU:s jordbrukspolitik.


Foto: Ester Sorri

Självklart behövs det regler, men det kan vara värt att fundera över omfattningen. Dagens mjölkföretagare har höga ekonomiska insatser i form av stallar, mjölkningsmaskiner och foderutrustning. Konkurrensen är stenhård. Införsel från EU motsvarar ungefär 40 procent av varorna i mejeridisken. De ekonomiska marginalerna i branschen är generellt sett låga och mjölkpriset har en stark koppling till världsmarknadspriser. Mjölkföretagen måste ständigt arbeta med förbättringar och rationaliseringar för att kunna upprätthålla konkurrenskraften. Att djuren är friska och att företagets användning av t.ex. handelsgödsel är så låg som möjligt är viktiga komponenter för att företaget ska visa svarta siffror på sista raden. Detta är nästintill ironiskt, med tanke på att många av de krångligaste reglerna just syftar till att säkerställa att mjölkföretagaren inte behandlar sina djur dåligt eller påverkar miljön negativt. Dagens regelverk med tillhörande kontroller är utformade i tron att mjölkföretagaren gör medvetna fel, vilket alltså ingen mjölkföretagare har råd med.


Foto: Jan Petersson

Många mjölkföretag beskriver dagens regel- och kontrollsituation som rättsosäker och ohållbar. Ett mjölkföretag är ett fåmansföretag med små administrativa resurser, vilket gör det näst intill omöjligt att överblicka alla krav som olika myndigheter ställer. Samsynen mellan de olika myndigheterna begränsas med deras uppdrag. Myndigheterna behöver utvecklas, i samma takt som mjölkföretagaren. Ett mer företagaranpassat regelverk skulle däremot ge de svenska mjölkföretagen en komparativ fördel gentemot konkurrenterna i andra länder.

Vad behöver göras?

  1. Uppdrag till berörda myndigheter via de årliga regleringsbreven, att arbeta med regelförenklingar och förbättringar samt analysera hur befintliga och nya regler påverkar branschens konkurrensvillkor.
  2. Ett myndighetsöverskridande samarbete för att säkerställa svensk mjölkproduktion.
  3. Att lagar och föreskrifter i högre utsträckning anpassas till småföretagares förutsättningar.

Hos mjölkföretagaren fortsätter utvecklingen. Mjölkkornas hälsa står i centrum, varje dag året om. För om inte korna mår bra, mår inte företaget bra. Detta är värt att beakta i det fortsatta arbetet för enklare regler och förbättrade konkurrensvillkor. Annars blir det omöjligt för svensk mjölkproduktion att utveckla sina företag och ta nya kliv på världsmarknaden, med följden att andra går förbi.


Foto: Jan Petersson

 

Suzanne Céwe är expert på regionala villkor för mjölkföretagare på LRF Mjölk

Porträttfoto: Johanna Norin

Comments are closed.